Vad skulle hända i Sverige om de politiska förslagen om komplementär och alternativmedicinskt (KAM) forskningscentrum och nationellt register för utövare av alternativmedicin infördes? Några kontrollerade experiment som visar resultatet finns förstås inte, det närmaste vi kan komma är att titta på vad som hänt i vårt grannland Norge.
I Norge har man ”kommit längre” med alternativmedicin än i Sverige. Sedan 2000 finns bland annat NAFKAM – Nationellt forskningscentrum inom komplementär och alternativ medicin – som ligger under universitetet i Tromsö och vars huvuduppgift är att forska och undervisa om KAM. Utöver detta har de även flera andra uppgifter:
- En databas med uppgifter om ovanliga sjukdomsförlopp i samband med användning av KAM (nu öppnat för svenska fall)
- Det akademiska ansvaret för ett samarbete mellan Norge och Kina om traditionell kinesisk medicin
- Sedan 2008 WHO:s samarbetscentrum i nordeuropa inom folkmedicin och alternativ behandling
Hur fungerar det att göra en databas av anekdoter? Norska Aftenposten redovisar ett exempel:
Løsningen ble homeopati. Hun fikk kontakt med en behandler som forlangte at hun selv skulle ta et aktivt grep om sitt helseproblem.
–Jeg noterte ned om eksemen ble svakere, om min egen mentale og fysiske energi og om positive ting med min helsetilstand. Etter en måned ble resultatet analysert, og jeg ble satt på homøopatmedisin. I løpet av få dager var mine allergier kurert, sier Fyhn. Hennes sykdomsforløp er bland de som blir forsket på av NAFKAM.
Det är osäkert vad värdet av detta arkiv är, där både slumpmässig tilldelning och blindning verkar vara bortbyggda i systemet. Enligt Aftenposten ska arkivet ge ”ny kunskap som kan öppna upp för ökad acceptans av flera alternativa behandlingsmetoder, också i den offentliga sjukvården”. Britt J. Drageset som ansvarar för arkivet säger att ”det är helt tydligt så att folk får ut något av att använda alternativ behandling”, och fortsätter ”ofta sätter kontakten med alternativmedicin igång processer i det lilla. Man tar tag i sitt eget liv och gör något av den situation man själv inte önskar befinna sig i”.
Enligt databasens statistik är två tredjedelar kvinnor och de flesta har cancer, astma/allergi eller MS. Men inte ens detta kan man lita på om inte informationsinhämtningen är slumpmässig.
Vem är det då som leder NAFKAM? Vinjar Fønnebø, professor i förebyggande medicin vid universitetet i Tromsö och alltså även direktör för NAFKAM. 1998 var han medlem i den norska statliga KAM-utredning som förebådade NAFKAM. En helt vanlig forskare kan tyckas, men med en del märkliga åsikter. Enligt NRK tror Fønnebø att mirakler kan ske, och enligt en intervju i fritanke.no vill han inte riktigt ta ställning mellan evolutionsteorin och kreationism när han får frågan:
Evolusjonslæren er basert på empiri, og jeg ser ingen grunn til å kritisere dette. Men jeg vil ikke si at “dette er en bedre forklaring enn kreasjonisme”. Gitt forutsetningene for begge forklaringsmodellene, er det vanskelig å kritisere noen av dem. […] Jeg synes ikke man skal lukke forskningen og slutte å være åpen for nye forklaringsformer. Ingenting er teknisk sett bevist. […] Ellers vil jeg si at forskere alltid har en forforståelse som kan farge konklusjonene deres. Dette gjelder både darwinister og kreasjonister. Jeg synes det er viktig å være åpen for at det kan oppstå flere teorier som et datasett kan passe til
Men NAFKAM är inte bara Fønnebøs verk, han har haft hjälp av rektorn vid universitetet i Tromsö och professorn i medicin, Jarle Aarbakke, som ledde den statliga utredning som lade ner kvacksalverilagen och främjade alternativmedicinen. Enligt Aftenposten säger han att ”på 1990-talet var det ingen djup vördnad för alternativ behandling bland skolmedicinarna, men vi i utredningen tog ämnet på allvar. Vi ska komma ihåg att i USA är det fler som konsulterar alternativbehandlare än läkare. Det är viktigt att vi inte låser fast oss”.
Hur stor är då användningen av alternativmedicin i Norge. Enligt Aftenpostenartikeln visar undersökningar att hälften av landets vuxna befolkning under det senast gångna året konsulterat en alternativbehandlare, samt att det finns minst 5 000 alternativbehandlare jämfört med cirka 20 000 läkare. Man undrar hur motsvarande situation i Sverige ser ut.
NAFKAM är även knutet till NIFAB – Nationellt informationscentrum för alternativ behanding – vars uppgift är att ge kvalitativ information om alternativa behandlingar till den norska befolkningen, patienter, vårdpersonal och alternativbehandlare. Mer om dem senare.
Finns det några svenska kandidater till ett alternativmedicinskt forskningscentrum? Mer om det senare.