Obestyrkt om farorna med elektromagnetisk strålning

Publicerat i Folkvett nr 1/2005.

VoF har utsett docent Olle Johansson till Årets förvillare 2004. Här följer en längre motivering än den som inkluderades i pressmeddelandet.

Till Årets förvillare 2004 utses docent Olle Johansson, Karolinska Institutet, för hans mångåriga, lika tvärsäkra som onyanserade varningar för allehanda negativa hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Olle Johansson får priset som en av de främsta representanterna för de alltför många forskare som, för att dra uppmärksamhet och medel till den egna verksamheten, sprider oro bland allmänheten genom att i massmedia presentera obestyrkta hypoteser som etablerade fakta. Johanssons egen forskning håller låg kvalitet.

Vad som menas med forskningskvalitet i detta sammanhang behöver förklaras. I kontroversiella riskfrågor brukar man utgå från nio preciserade grundkrav (A. B. Hill, Proc R Soc Med 58, s. 295-300, 1965), som ska vara uppfyllda för att man ska kunna hävda att exempelvis en miljöfaktor verkligen orsakar sjukdom. Den del av Olle Johanssons verksamhet som handlar om elektromagnetiska fält, mobiltelefoni och radiovågor uppfyller inte dessa krav. Denna slutsats delas även av Vetenskapsrådet i rapporten ”Forskning om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält” (2004-11-01), där man bl.a. framhåller att Olle Johanssons forskning är svagt underbyggd både teoretiskt och metodologiskt. Även de nordiska strålskyddsinstituten har i en gemensam kommuniké konstaterat att vetenskapliga belägg för att mobiltelefonin skulle vara farlig saknas.

Olle Johansson använder också ett vagt, vilseledande och suggestivt språk. Till detta hör oklart använda begrepp ? en av de mer förvillande formuleringarna är den som handlar om att man måste bevisa ofarlighet, vilket aldrig är möjligt.

VoF har noterat att Olle Johansson ofta uttalar sig i frågor som ligger utanför hans fackområde. Elektromagnetiska fält ligger helt klart utanför hans kompetens. När Johansson exempelvis talar om mikrovågor så antyds det att de skulle vara jämförbara med röntgen- och gammastrålning trots att det handlar om helt olika fysikaliska fenomen. De viktiga parametrarna när det gäller dessa olika elektromagnetiska fält är frekvens och intensitet. Om dessa inte preciseras är diskussioner om faror meningslösa. Även Olle Johanssons uttalanden om brott på DNA-strängar uppvisar grav kunskapsbrist. Exempelvis angav Johansson nyligen (Stockholms Fria Tidning 2004-12-24) en underskattning av den naturliga förekomsten av sådana DNA-brott med en faktor 100 000. Den som vill tas på allvar måste åtminstone ha rätt storleksordning på sina siffror.

Avslutningsvis noteras att Olle Johansson hävdat att en lång rad sjukdomar, såsom cancer, blodtrycksproblem, astma, allergi och sömnstörningar, skulle kunna orsakas av elektromagnetiska fält. Han menar vidare att man kan få malignt melanom av tv- och radioutsändningar. Särskilt uppmärksammad blev Johansson för ett par år sedan när han hävdade att hjärnskador och speciellt galna kosjukan skulle kunna orsakas av mobiltelefoni (Aftonbladet 2001-03-12).

Inget penningpris är knutet till utmärkelsen Årets förvillare.