Alternativt myller på mässa

Publicerat i Folkvett nr 4/2007.

Johan Sperling rapporterar från Harmoni-expo i Liljeholmshallen i Stockholm. Mässan ägde rum den 27–28 oktober.

Företaget Harmoni-expo är inne på sitt elfte verksamhetsår och har arrangerat närmare 70 ”inre harmonimässor”. Grundarna är Britt Rudolfsson, leg. psykolog, och Kristina Wennergren, som på företagets hemsida presenteras som ”den författare i Sverige som skrivit mest om den nya tidens tankegångar”, ett femtontal böcker.

Min väg bland stånden blir långsam. Över allt möter jag talträngda representanter för olika läror och tekniker. Digital helkroppsaurafotografering tycks vara på modet, men jag avstår från att pröva det själv. Det, liksom de flesta behandlingar och konsultationer här, kostar nämligen ett par hundra kronor. Senare, när gångarna tjocknat av besökare och köer ringlar sig från sierskors, helares och aurafotografers stånd, kan man förstå att här omsätts pengar med frisk fart.

En skeptiker som i likhet med mig varit med i några år finner inte mycket nytt. Visst finns här läror och behandlingar jag inte stött på tidigare – kraniosakral terapi, tankefältsterapi, bani och eckankar – men de gamla favoriterna är förstås också välrepresenterade – ayurveda, astrologi, feng shui, änglar, spöken, numerologi, djurkommunikation och sädescirklar. Tarotläsande sierskor tycks tillsammans med aurafotograferna utgöra den största gruppen.

Chakror, meridianer och auror – dessa begrepp dyker upp i tal eller skrift vid vart och vartannat stånd. Jag inser att det råder stor konsensus bland utställarna här: dessa begrepp är så självklara delar av verkligheten att det bara vore dumt att ifrågasätta dem, precis som våra hjärnor, hjärtan eller blodomlopp. Även kvantfysiken nämns till min förvåning både en och två gånger. Jag hade trott att en sådan retorik skulle anses alltför riskabel och lätt att genomskåda. Men icke. En representant för behandlingsmetoden Body Talk ser till att flika in ordet kvantfysik lite i förbifarten – Body Talk tycks i övrigt bygga på telepatisk kontakt mellan terapeuten och patientens kropp, som själv får svara på huruvida och i så fall hur den vill bli behandlad När jag i all ödmjukhet frågar: ”Kvantfysik, hur menar du då?” blir representanten en smula förlägen. Slutligen får jag till svar att jag egentligen talar med fel person och skickas vidare; ståndet visar sig därefter hysa inte mindre än fyra representanter som inte har en aning om vad kvantfysik är. Med något större självtillit konstaterar ändå en av dem stolt att i Sydafrika är minsann all räddningspersonal utbildad i tekniken Body Talk Access, och det är den första åtgärd som där vidtas vid olycka och akut sjukdom.

Under hela mässhelgen hålls ett 70-tal föredrag, varav många är gratis. Rubrikerna varierar från ”Storseans” och ”Schamansk trumresa” till ”Bildtolkning” och ”BH-skola – Hur ska en BH sitta och varför?”. Jag väljer ett kostnadsfritt föredrag med rubriken ”Upptäck dina dolda förmågor”. Talaren Eva Svensson visar sig representera Jordstrålningscentrum. På en timmes tid hinner hon täcka in och blanda ihop många områden. Människan har sju chakran, får jag veta, och varje chakra alstrar sin egen aura. Varje aura har ett eget medvetande, och när man tänker intensivt på någonting förflyttas en eller flera auror dit; det var så den framlidna sierskan Saida Andersson kunde hitta folks borttappade föremål i TV under 1990-talet. Fjärrskådning kan sannerligen ge spännande resultat – som exempel nämner Svensson månens pyramider, där flera oberoende fjärrskådare sett tecken på UFO-verksamhet. Reinkarnation är en utgångspunkt i Eva Svenssons världsåskådning. Hon hyser en uppfattning som inte tycks vara alltför ovanlig i alternativa kretsar, nämligen den att vi själva väljer vårt kommande livsöde så att vi i nästa liv kan lära oss just det vi behöver. En sådan livsåskådning kan låta tilltalande, men får sannerligen störande konsekvenser – hur ska man se på den som far illa i världen? Vi ska förmodligen inte hjälpa den som ser ut att behöva hjälp, för det är bara en själ på reinkarnationens krokiga stig som håller på att lära sig någonting viktigt. Svensson säger själv att ett barn som blir negligerat av sina föräldrar förmodligen är en själ som behöver lära sig något om ensamhet.

”Den alternativa rörelsen” borde förmodligen inte skrivas i singularis, inte minst med tanke på den enorma spridning stånden på mässan visar upp. Men denna stora spridning under detta lilla tak antyder också motsatsen: det ensamt avgörande gemensamma draget är ju just att de alla är alternativa. Det illustreras särskilt väl av utställaren Hjälp Jorden, en ideell förening som med en samlad alternativ rörelse vill hjälpa Jorden tillrätta med healing och positiva tankar. Det är inte i det unika med varje alternativ lära som identitetsmarkören sitter, utan i det generellt alternativa som kontrast till det vedertagna. Med den insikten lämnar jag min första alternativmässa.

Johan Sperling är lärare i matematik och svenska på gymnasienivå och ledamot i Vetenskap och Folkbildnings styrelse.