I Blackpool med James Randi

Publicerat i Folkvett nr 3/2009.

Trollkarlen John Houdi rapporterar från ett magikermöte i England.

Varje år samlas över 3500 trollkarlar från hela världen till Blackpool Magicians’ Convention på den engelska västkusten för att tävla, gå på seminarier och utbyta erfarenheter. Jag hade aldrig varit där tidigare, men i år åkte jag och min fru dit. I mitt fall lockade inte nya trolleritrick eller föreställningar av världsnamn inom magin. Nej, för mig lockade det att man som deltagare skulle få vara med på en intervju och seminarium med James Randi. James Randi är i dag en böjd men klarögd 80 år gammal man. Han har en otrolig energi, inte minst med tanke på att han bara för något år sedan genomgick en tredubbel by-pass-operation. Han är mest känd för sin organisation James Randi Educational Foundation (JREF) och som skeptikern som erbjuder ett pris på en miljon dollar till den som under kontrollerade former kan visa att de har övernaturliga krafter.

Han har även haft en karriär som trollkarl och utbrytarkung, och det var via trolleriet jag först upptäckte honom. Han var programledare för tv-programmet ”The World of Wizards”[1] som spelades in på The Magic Castle i Hollywood i mitten av 70-talet. Det sista programmet avslutades med att Randi bröt sig ur en tvångströja hängande över Niagara. Han har även gjort Harry Houdinis klassiska utbrytning ur en vattenfylld mjölkkanna.

Att vara skeptiker och möta trollkarlar kan vara tufft. De flesta trollkarlar är skeptiker från början eftersom de ser att många andemedier och charlataner använder sig av trolleritekniker för att kunna visa upp ”övernaturliga gåvor”. Andra kan börja med mumbojumbo för att de känner sig vara lite förmer än ”vanliga” människor, och vill som t.ex. Uri Geller gärna få sin publik att tro att deras trick är något övernaturligt.

Intervjun med Randi modererades av den komiske trollkarlen Terry Seabrooke, och på söndagen kunde vi som var VIP-gäster dessutom medverka i ett seminarium med Randi. Jag hade sedan nöjet att prata med honom ett flertal gånger under kongressen.

Under både intervjun och seminariet berättade Randi mycket om sitt arbete och sitt kall för förnuftigt tänkande, och återgav flera anekdoter. Han började med att be alla närvarande att följa ett upprop: att vi trollkarlar är underhållare och gör trolleritrick för underhållningens skull och inget annat, och att vi aldrig ska påstå att vi har övernaturliga krafter.

Uri Geller

Det namn som oftast kom upp under seminariet var Uri Geller, skedböjaren. Randi inledde med att kort berätta om alla gånger Geller försökt att stämma honom. Han ställde sig även frågande till det pris Geller fick 2008 av den brittiska magi-föreningen The Magic Circle[2], dels då det delades ut av en gammal Geller-kritiker, dels då Geller själv aldrig velat kalla sig trollkarl (hellre mystifier, eller innan dess psychic) trots att det är just det han är – även om han bara kan fyra trick.

The Million Dollar Challenge

Randi gick kort igenom den berömda utmaningen. Det som är mest missförstått är att det inte är stiftelsen JREF som formulerar kraven på den som testas, utan det är den som testas som berättar vad som ska påvisas. Det enda JREF vill är att få reda på tre saker: vad priskandidaten kan göra, under vilka förutsättningar och med vilken noggrannhet. Ingen har hittills ens klarat det preliminära testet.

Många hävdar att det inte finns någon miljon och att det är svårt att nå James Randi för ett test. ”Jag finns i telefonkatalogen. Jag nås via brev, mejl, fax, tankeöverföring, tarotkort … Jag finns här och miljonen finns hos en stiftelse och alla som tror att pengarna inte finns kan bara ta kontakt med JREF så får de ett besked från deras bank.”

”Hade man utlovat en miljon dollar till en skomakare att laga en sko hade det stått tusentals utanför vår dörr och bara väntat. Men när det gäller det övernaturliga så är det så få som ens vill prova.”

Bland dem som anmäler sig till testet är slagrutor populärast. JREF ber därför alla slagrutemän och -kvinnor att göra ett dubbelt blindtest först, men ingen gör det eftersom de är så övertygade att de har kraften.

Randi berättade om ett test som utfördes i Australien[3]. Ingen av de testade kom ens i närheten av att lyckas. Efteråt frågade försöksledaren om det fortfarande fanns någon som trodde att de hade kraften. Alla sträckte upp handen – men så släppte en man försiktigt ner sin hand och sade att han nog tvivlade. När de gått sade testledaren till Randi att en av alla dessa slagrutemän, det var ju inte så illa. Men Randi svarade att han inte skulle vara så säker på det. ”Ge honom lite tid – en vecka, en månad eller ett par månader – så kommer han att höra av sig.” Här tog han fel ordentligt: en halvtimme senare ringde den nu f.d. tveksamme och förklarade att han visst hade kraften, men att den störts av walkie-talkies som testarna använt.

Snart är dock detta pris till ända eftersom Randi anser att pengarna kan användas på ett bättre sätt: 2010 går tiden ut. Randi är övertygad om att först då, när prispengarna är borta, kommer de flesta andemedier och personer med ”övernaturliga krafter” att säga att de är villiga att ta testet. Han plirar mot publiken: ”Jag tror inte att det ska vara så svårt att snabbt få fram en miljon i fall någon nu absolut vill testa sig …”

Det intressanta i sammanhanget är att det inte bara handlar om Randis Om någon skulle kunna påvisa att det finns paranormala fenomen kommer flera skeptiska organisationer runt om i världen att dela ut pengar. Det handlar om ytterligare ca 3 miljoner dollar (varav denna artikels författare har satt upp SEK 50 000). Och då räknar man inte ett garanterat Nobelpris och att man blir känd över hela världen som den som fick alla vetenskapsmän att skriva om alla böcker efter en ny insikt. För till syvende och sist är det så att av alla mysterier på vår jord och i människans historia som har fått en förklaring så finns det inga som förklarats genom att det är paranormalt.

Healing

JREF undersökte en frikyrkopastor som reste runt i USA och helade folk. Denne hade vakter som såg till att de som var mest illa däran inte skulle komma fram, utan bara de som mer eller mindre kunde ”hela” sig själva, bara de lät kroppen läka. Man satte också folk som inte var handikappade i rullstolar, även om de kommit dit för någon annan krämpa. Sedan kunde pastorn ”mirakulöst” hela personen så att denne kunde stiga upp ur rullstolen till publikens jubel.

När JREF pratade med en dam som just kommit ner från scenen så frågade de om hon inte tyckte att det var märkligt att han helade fel åkomma. ”Nja,” svarade hon, ”kanske det, men jag tror fortfarande. Halleluja!” Och så gick hon.

Randi berättade också att samme pastor på ett möte fick se en familj med ett gravt handikappat barn i famnen. De ropade att de följt honom i fyra städer, men att vakterna aldrig släppt fram dem. Denna gång hade de slagit sig fram för att få hjälp.

Pastorn bleknade, men tog upp barnet på scenen och sade ”Gode Gud, hela detta barn så att han blir frisk … Du behöver inte göra det nu direkt eller om en halvtimme eller ett år. Ta dig den tid du anser dig behöva för att hela detta barn. Halleluja!” Sedan såg man till att familjen fördes bort från scenen och ut på gatan.

Detta filmades av Randis medarbetare och BBC. Efteråt kontaktade pastorn BBC och hotade med en stämning. Till slut bestämde man sig för att inte visa klippet.

Popoff och Alpha Kids

Ett av Randis mest kända avslöjanden var det av evangelisten Peter Popoff. Denne använde sig av en radiosnäcka i örat för att få information om folk i publiken. Snäckan upptäcktes av en viss Steve Shaw. Denne var även ett av ”The Alpha Kids”, ett projekt som gick ut på att visa hur lätt man kan lura forskare med enkla trolleritrick. Idag är Shaw en känd magiker under artistnamnet Banachek.[4]

Kritiker och media

Det svåraste Randi visste var att ha att göra med utbildade människor: ”Om de är filosofie doktor så kan de helt enkelt inte säga ’Jag hade fel’ eller ’Jag vet inte’, utan de tror att de vet allt.” Detsamma gäller ofta media, som skriver artiklar om pseudovetenskap, UFO:n, spöken och liknande eftersom det säljer.

Randi nämnde ett exempel på hur lätt man kan dupera medierna. En gång när han var ute på resa i egenskap av utbrytarkung hade han stämt träff med några journalister. Han bjöd upp dem på sitt hotellrum, och när de stod utanför rummet började han att leta efter dörrkortet för att öppna. Snart såg han hur de började anteckna; givetvis måste de få med att den berömde utbrytarkungen blivit utelåst.

Då tog han fram en kortlek, letade fram ruter tre och stack in det i låset – det klickade till, och dörren öppnade sig.

”Fungerar detta med alla kort i en kortlek,” undrade journalisterna. ”Bara med röda treor,” blev svaret. När artikeln publicerats sålde handlarna i området slut på kortlekar. Randi hade helt enkelt satt fast nyckelkortet till dörren på baksidan av rutertrean.

Han nämnde även älvorna i Cottingley som självaste Conan Doyle lurats av. Randi menade att flickorna (som fotograferat pappersälvor) i likhet med Uri Geller hade målat in sig i ett hörn och inte kunde säga sanningen, att det hela var fejk, utan var tvungna att hålla fast vid sin historia. Han hade träffat en av dem (som vid mötet var en väldigt gammal dam), och hon bekräftade att det var så de kände sig.[5]

Senatorn som blev tankeläst

Den roligaste anekdoten handlade om den amerikanske senatorn Clairborne Pell, som var övertygad om att Uri Gellers krafter var på riktigt. Randi var på ett hotell tillsammans med magilegenden Harry Blackstone då senator Pell steg in med sina säkerhetsvakter. Han gick rakt fram till Randi och bad honom sluta trakassera Uri Geller.

”Om det nu är ett simpelt trolleritrick så borde du klara av samma test som Uri klarade av när jag testade honom,” sade senatorn. Han tog fram ett block och höll upp det så att inte Randi kunde se vad som skrevs. ”Jag känner till pennläsning (pencil reading) så jag ser till att du inte kan se vad jag skriver,” förklarade han.

Senatorn var mycket noga med att inget skulle synas och att ingen kunde se på vad han ritade. När han var klar rev han av papperet, vek ihop det, la det på golvet och satte foten på det. Sedan sa han till Randi:

”Okej, ta nu blocket och rita av det jag ritat. Jag vill bara säga att jag sett till att det inte finns något avtryck på sidan under den jag skrev. Jag kan alla tricks, förstår du.”

Randi stod med öppen mun. Blackstone höll sig för munnen och skyndade ut, varpå man kunde höra hans karakteristiska skratt.

Randi tog nu blocket, ritade, rev av och vek ihop papperet. Senatorn tog upp sin lapp och vecklade ut det: han hade ritat en triangel. Randi vecklade ut sitt papper och visade … en triangel. Senatorn kippade efter andan: ”Det är inget trick. Du är också på riktigt.” Vakterna skyndade fram för att stötta upp honom.

Vad hade hänt? Jo, senatorn hade mycket riktigt varit väldigt försiktig när han skrev. Det var omöjligt att avgöra vad han skrev eller ritade genom att läsa av pennans rörelser. Men blocket var ett spiralblock. När senatorn skulle riva av papperet vek han upp det mitt framför ögonen på Randi så att figuren syntes. Det syntes så väl att till och med Blackstone, som stod på andra sidan av rummet, kunde se figuren. Efteråt frågade Blackstone: ”Tror du att det är lika enkelt för Uri Geller ibland?” ”Ja, ibland är det nog så enkelt,” svarade Randi.

Religion

Randi fick frågan om han trodde på Gud. Svaret blev en motfråga: ”Vilken av gudarna?” Han berättade om sin syn på religion. ”Det finns två typer av ateister: de som hävdar att det inte finns någon gud, de är nästan militanta i sin åsikt. Den andra gruppen, som jag tillhör, anser att det förmodligen inte finns någon gud, men kan inte bevisa det. Av samma anledning som jag inte kan bevisa att det inte finns en gyllene enhörning som springer runt i södra Afrika.”

På frågan om han någonsin stött på något som han kanske tyckte var övernaturligt kom svaret direkt: ”Sophia Loren! Jag bor inte långt från henne i Florida, hon är fortfarande så otroligt vacker, och det är inte Oil of Ulay; det är häxkrafter!”

Psychic Investigator

Randi gjorde en tv-serie med namnet Psychic Investigator, där man undersökte påstådda andemedier. Han var särskilt fascinerad av en man som var övertygad om att mediet var äkta. Randi hade seansen på band och en avskrift.

”Jag förstår inte varför du inte ser att hon är på riktigt,” sade mannen. ”Hon hade ju rätt, och hon visste vad min döda mor hette.”
”Hade hon verkligen så rätt?” frågade Randi.
”Jajamen, hon hade rätt på pricken i allt. Hon sa namnen på alla direkt.”
Randi tog fram avskriften. Det visade sig att mediet sagt 34 namn innan hon fått napp.
Mannen bleknade en smula.
Jamen, hon kunde namnet på min döda mor, och det kan hon bara inte veta.”
”Är du säker på det?”
”Jajamen.”
Randi visade utskriften igen och mannen läste:
”Mediet: Det står en äldre kvinna bakom dig.
Mannen: Åh, det måste vara min döda mor Elisabeth som står där.”
Han läste tyst texten, om och om igen. ”Spelar ingen roll,” sade han till slut. ”Jag är helt övertygad om att hon är ett riktigt medium.”

Jag sade till Randi att det minsann inte är lätt att vara skeptiker. Han tittade på mig och sade ”You know… Jag reser över hela världen och ibland kan någon se mig på andra sidan gatan och komma springande och säga ’Mr Randi, Mr Randi. Jag är också skeptiker!’ varvid jag alltid svarar: Det tvivlar jag på.”

Referenser

  1. ”The World of Wizards” (video): http://www.youtube.com/watch?v=ra5E6p3_jUw
  2. Trolleri-priset till Uri Geller: http://www.magicweek.co.uk/magic_reviews/review_convention_international_2008.htm
  3. Randi möter rutgängare i Australien (video): https://www.youtube.com/watch?v=cqoYrSd94kA
  4. Randi kommenterar Peter Popoff (video): https://www.youtube.com/watch?v=q7BQKu0YP8Y
  5. JREF om Conan Doyle och älvorna i Cottingley: http://www.randi.org/encyclopedia/Cottingley%20fairies.html

Se även:

Vetenskap och Folkbildning