Ännu ett falskt Einstein-citat?

Publicerat i Folkvett nr 1/2010.

Sven Ove Hansson nystar vidare i de föregivna Einstein-citaten.

I EN KLIMATSKEPTISK INSÄNDARE i Nya Wermlands-Tidningen 14/12 och Dagens Nyheter 19/12 åberopade Christer Enkvist fysikern Albert Einstein till stöd för sin sak.

”Einstein uttryckte det med de berömda orden: ’Inte ens alla försök i hela världen kan bevisa att jag har rätt, men ett enda att jag inte har det’.”

Har Einstein verkligen uttryckt sig så? Jag blev misstänksam när jag läste citatet. Einstein hade nämligen en mycket genomtänkt syn på vetenskapliga experiment. Han var i högsta grad medveten om riskerna med att dra långtgående slutsatser från ett enstaka experiment, oavsett om det stöder eller motsäger den hypotes man undersöker. Under hans livstid rapporterades ett flertal experiment som verkade strida mot både den speciella och den allmänna relativitetsteorin, men detta fick varken honom eller andra omdömesgilla fysiker att överge teorin. Den samlade evidensen gav nämligen ett övervägande stöd för teorin, ett stöd som efterhand blev allt starkare. De enstaka experiment som pekade i annan riktning har visat sig vara felaktigt utförda.

Icke desto mindre förekommer det här citatet mycket rikligt på Internet. En sökning på nätet gav cirka 297 000 träffar på engelska och dessutom åtskilliga på andra språk. Bland annat förekommer citatet i andra klimatskeptiska sammanhang. Det användes t.ex. i ett klimatskeptiskt anförande som amerikanen Roy W. Spencer höll i Stockholm den I3 maj 2009. Talet förefaller ha hållits i riksdagshuset på ett seminarium med rubriken ”Global klimatpolitik – vilka är alternativen?” som arrangerades av riksdagsmannen Ingemar Vänerlöv (kd). (Spencer, som tidigare arbetade på NASA, är en av de mest framträdande företrädarna både för klimatskepticismen och för motståndet mot evolutionsteorin.) I sin engelska språkdräkt löd där citatet:

”No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong.” [1]

I den nätpublicerade versionen av föredraget har man för tydlighets skull markerat att de båda förekomsterna av ordet ”me” i citatet bör bytas ut mot ”the climate models”. Citatet förekommer också i mera hedervärda sammanhang. Så återges det t.ex. okritiskt i James Alcocks annars utmärkta bok Parapsychology: Science or Magic från I98I. Gemensamt för det stora flertalet av dem som återger ci tatet är att de inte anger någon källa. Men Wikipedia hänvisar till boken The New Quotable Einstein av Alice Calaprice. I en fotnot meddelade Wikipedia att citatet enligt Calaprice inte är ordagrant utan ”en parafras av en översättning av A. Einsteins ’Induktion och deduktion’.” [2]

Riktigt så skrev dock inte Calaprice i sin bok. Hon skrev: ”Detta kan vara en parafras på åsikter uttryckta i ’Induktion och deduktion’.” (min kursivering) [3]

Nå, vad skrev då Einstein egentligen? Jag har studerat hans dagstidningsartikel ”Induktion och deduktion” från I9I9. Där ger Einstein en utmärkt populär förklaring av den hypotetisk-deduktiva modellen för förhållandet mellan teori och experiment, den modell enligt vilken man ska härleda empiriska konsekvenser ur en teori och sedan undersöka empiriskt om dessa konsekvenser stämmer med verkliga förhållanden. Så här beskrev Einstein en teoretisk naturvetares arbete (och jag översätter):

”Från den fundamentala lagen (axiomsystemet) härleder han sin slutsats så fullständigt som möjligt på ett rent logiskt deduktivt sätt. Dessa slutsatser, härledda från den fundamentala lagen (ofta först efter tidskrävande utvecklingar och beräkningar) kan sedan jämföras med erfarenheten och på så sätt åstadkomma kriterier för att berättiga den antagna fundamentala lagen”. [4]

Einstein framhåller också i denna artikel att en teori aldrig kan bevisas vara sann, och detta av två skäl. Dels kan framtida forskning visa att den är felaktig, dels kan det finnas mer än en teori som stämmer överens med kända fakta:

”Således kan en teori mycket väl befinnas vara felaktig om det finns ett logiskt fel i dess härledning, och den kan befinnas inte stämma om ett faktum inte passar ihop med en av dess slutsatser. Men en teoris sanning kan aldrig bevisas. Man vet nämligen aldrig om framtida erfarenhet kommer att motsäga dess slutsats; och andra tankesystem är alltid tänkbara som kan förbinda de givna fakta med varandra. Om två teorier är tillgängliga och båda är förenliga med den givna arsenalen av fakta, så finns det inget annat kriterium för att föredra en av dem framför den andra än forskarens intuitiva öga.”

Observera att Einstein här talar om ”fakta”, inte om utfallet av enstaka experiment. Skillnaden är viktig. För att fastställa fakta behövs ofta många experiment, men när fakta väl är fastställda måste motstridande teorier ge vika. Om man däremot skulle handla så som citatet om ”ett enda experiment” föreskriver, kunde en enda oförklarad experimentell avvikelse tillåtas kullkasta en vetenskaplig teori som har överväldigande stöd från annan empiri. Så agerade Einstein förvisso aldrig i praktiken.

Calaprices påstående är alltså missvisande; citatet om ”ett enda experiment” kan inte rimligen sägas vara en parafras på det som Einstein skrev i tidningsartikeln om induktion och deduktion. Sammantaget framstår det som föga troligt att citatet har sitt ursprung i något som Einstein själv sagt eller skrivit. Dock är det inte möjligt att bevisa att citatet är falskt. Påstådda citat hör nämligen till det som kan verifieras men i regel inte falsifieras.

Med andra ord: inga textkontroller i världen kan bevisa att Einstein aldrig yttrade detta, men en enda korrekt referens skulle kunna bevisa att han gjorde det. Tills en sådan referens har framkommit gör vi klokt i att behandla citatet som en av de många myter som sprids om Einstein.

NOTER

1. http://www.calamitology.com/archive/Stockholm-talk-20090513a-Spencer-Can_We_Trust_the_Climate_Models.pdf.
2. ”Calaprice denotes this not as an exact quotation, but as a paraphrase of a translation of A. Einstein’s ’Induction and Deduction’.” http://en.wikipedia.org/wiki/Scientific_method (läst 24 januari 20I0.)
3. ”This may be a paraphrase of sentiments expressed in ’Deduction and Induction’…” Alice Calaprice, The New Quotable Einstein, Princeton University Press 2005, s. 29I.
4. ”…und liefern so ein Kriterium für die Berechtigung des angenommenen Grundgesetzes”. Albert Einstein, ”Induktion und Deduktion in der Physik”, Berliner Tageblatt 25 December I9I9. Den engelska översättningen som Calaprice hänvisar till finns i Collected Papers of Albert Einstein vol. 7, The Berlin Years: Writings, 1918–1921, Princeton University Press 2002, s. I08–I09. Det tyska originalet återfinns i tidskriften Science and Education 7:320–322, I998.