Kroppsspråk och kommunikation

Publicerat i Folkvett nr 2/2010.

Faktoid: 80 % av allt vi kommunicerar är kroppsspråk.

OM MAN VILL VETA HUR MAN till exempel bäst talar inför publik så stöter man direkt på denna uppgift: av allt vi kommunicerar, av all information som en person utsänder när denne står och pratar, så utgör de ord som faktiskt sägs bara en helt liten del. Betydligt mer information förmedlas via tonfallet, och den absolut största andelen genom kroppsspråket. Siffrorna varierar, men vad kroppsspråket beträffar (som ofta nämns ensamt) så finns uppgifter från drygt hälften till 90% och lite till.

Påståendet är inte grundlöst. Det är däremot så gravt missförstått att det blivit absurt. Det kommer ursprungligen från professorn i psykologi Albert Mehrabian i USA. Från 1960-talet och framåt studerade han vad som händer om en person säger en sak, men ”agerar” på ett annat. Hur tolkas ett påstående när kroppsspråk och/eller tonfall motsäger orden? Närmare bestämt undersökte han situationer där den ena parten uttrycker känslor och attityder. Att kroppsspråk och tonfall är viktiga för hur vi tolkar sådant är uppenbart, men Mehrabian försökte räkna ut exakt hur viktiga. Han fann att när talarens ord, tonfall och kroppsspråk gav olika budskap så ”viktade” lyssnarna sina bedömningar genom att tillskriva orden 7 % av helhetsintrycket, tonfall 38 %, och kroppsspråket 55 %.

Unless a communicator is talking about their feelings or
attitudes, these equations are not applicable.

Det är dessa siffror som ligger till grund för faktoiden. För trots att de enbart gäller en mycket specifik samtalssituation (åtminstone enligt Merhabian; om han har rätt eller inte är en helt annan sak) så kom de snart att uppfattas som om de gällde för all kommunikation. Och det är inte bara fel, utan skulle inte ens kunna vara sant.

KÄLLOR

• Albert Mehrabian, Silent Messages (Wadsworth 1982, 2:a uppl.), kap. 3.
• Peter Cassirer, ”Myten om kroppsspråket”, Retorikmagasinet nr 1/1999.