Möten 2004
Varför tror så många på skapelseberättelsen?
Maria Gunther Axelsson
Skapelsetroendes sätt att argumentera skiljer sig inte mycket från andra som är övertygade om att den etablerade naturvetenskapen styrs av konspirationer. Men de är betydligt mer välorganiserade, och därför farligare. Många (fri)kyrkliga i Sverige tror att skapelsetron och evolutionsteorin är två jämbördiga teorier.
Maria Gunther Axelsson kommer att berätta om sina egna erfarenheter, som före detta kreationist och som vetenskapsjournalist, och även gå igenom hur kreationister försöker bevisa att universum kan vara 6000 år gammalt trots att det ser så mycket äldre ut.
Maria Gunther Axelsson är vetenskapsjournalist på Dagens Nyheteroch doktor i högenergifysik. Hon är uppvuxen i frikyrkan, och kom i kontakt med kreationismen som tonåring.
Datum: onsdagen den 8 december.
God och dålig arkeoastronomi – om solhästar och uråldriga högtider
Jonathan Lindström
Vilka föreställningar har stenålderns, bronsålderns och järnålderns nordbor om sol, måne och stjärnor? Hur höll de reda på tidens gång? Det här är frågor som kan besvaras av arkeoastronomin, en vetenskapsgren som kombinerar arkeologi och astronomi. Tyvärr har många tolkningar gått till överdrift och givit arkeoastronomin dåligt rykte. Det som massmedialt har uppmärksammats är i första hand sannolikt felaktiga men fantasieggande tolkningar där avancerade astronomiska observationer förutsätts ligga bakom fornlämningarnas konstruktion. Likaså har den skarpa kritiken fått uppmärksamhet. Mindre känt är att det med mer sansade vetenskapliga metoder är möjligt att klarlägga grundläggande frågor om de forntida nordbornas föreställningar och bruk av himlafenomenen från stenåldern fram till medeltidens början. Det gäller både den rumsliga uppfattningen av världen, kalendern samt de astronomiska observationernas nivå. Föredraget berör i första hand dessa vetenskapliga metoder och resultat.
Jonathan Lindström är arkeolog och författare.
Datum: tisdagen den 23 november.
Tomtar, troll och currykryss – kampen mot pseudovetenskap
Hanno Essén
Hanno Essén, lektor vid Institutionen för mekanik på Kungl. Tekniska Högskolan och aktiv inom Vetenskap och Folkbildning, kåserar över slagrutor, jordstrålning, currykryss, virvlat vatten, evighetsmaskiner, fri energi, elektromagnetiska fälts hälsoeffekter, alternativmediciner mm.
Finns det någon vetenskaplig grund för dessa? Hur skiljer man på god och dålig (natur)-vetenskap?
Föredraget ger en översikt över delar av VoF:s verksamhet och tar upp för gamla medlemmar och Folkvett-läsare välkända pseudovetenskaper. Det vänder sig således främst till potentiella och nyare medlemmar. Föredraget arrangeras av Tekniska Museets Vänner.
Datum: onsdagen den 6 oktober.
Science and Delusion (Vetenskap och självbedrägeri)
James Randi
James Randi är skeptikerrörelsens främste galjonsfigur. Han avslöjade i sin bok The Truth About Uri Geller (1982) denne som bluffmakare. För detta har han stämts på mångmiljonbelopp av Geller, men lyckligtvis har domstolarna trott mer på Randis version. James Randi har satt upp ett pris på en miljon dollar till den som vid vetenskaplig testning kan bevisa en övernaturlig förmåga.
James Randi föreläser och har lovat att försöka inkludera psychic surgery, dvs operation med fingrarna helt utan kirurgiska instrument, ett trick som under förespegling att det är övernaturligt utförs av skrupelfria ”doktorer” på vissa håll i världen.
Torsdagen den 30 september (Göteborg).
Fredagen den 1 oktober (Stockholm).
Datum: torsdagen den 30 september.
Årets folkbildare: Marie Rådbo
Marie Rådbo
Astronomen Marie Rådbo har av VoF utsetts till Årets folkbildare 2003. Hon mottar här sitt pris och håller ett föredrag med titeln Den stora planetparaden. — I vår har vi kunnat se fem planeter med blotta ögat på himlen. Vad är en planet egentligen och hur många finns det? Vad har den moderna utforskningen av planeterna lärt oss? Och vad kan vi förvänta oss i framtiden?
Marie Rådbo är universitetslektor i astronomi vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet. Enligt styrelsens motivering får hon priset för sitt ”engagerade arbete med att sprida kunskap om naturvetenskapens arbetssätt och resultat. Hon har på ett inspirerande sätt, och under många år, verkat för att begripliggöra fysiken och främst astronomin för en större publik. Med sina många populärvetenskapliga böcker om astronomi har hon speciellt vänt sig till barn och ungdomar”. Marie Rådbo har under 2003 kommit ut med två nya böcker i astronomi: Härifrån till oändligheten, som även vänder sig till en vuxen läsekrets, samt en Läsa-Lätt, Ut i rymden. Några av hennes senaste böcker kommer att finnas till försäljning och signering vid föredraget. Mer om Marie Rådbo finns på hennes hemsida.
Datum: måndagen den 26 april.
Slagrutor – kan vi vara säkra på att de inte fungerar?
Jesper Jerkert
Slagrutor har en lång historia. Närmare bestämt finns de säkert belagda från 1400-talet, då i form av den klassiska grenklykan som hålls med båda händerna. Användningsområdena har växlat genom åren. De flesta tänker kanske på vattensökning, men slagruteliknande instrument används numera av entusiaster för att leta efter nästan vad som helst. Fungerar det? Om det inte fungerar, hur kommer det sig att entusiasterna ändå är övertygade om att det fungerar? Kan man hitta något alls med slagrutor, t.ex. jordstrålning?
Föredraget kommer att besvara dessa frågor och ger en bred översikt över slagrutan: historia, folktro, utförd forskning (såväl bra som dålig). Särskilt kommer kopplingar att framhävas mellan slagrutetro och andra teorier som presenteras som vetenskapliga men saknar sakligt stöd. Många pseudovetenskaper korsbefruktar varandra på intressanta sätt.
Jesper Jerkert är civilingenjör från KTH (Teknisk fysik) och är medlem i VoF:s styrelse. Han har ett brett intresse för vetenskap och pseudovetenskap men har särskilt studerat den befintliga vetenskapliga litteraturen om slagrutor och besläktade fenomen.
Datum: torsdagen den 25 mars.
Kan man bli sjuk av att äta nyttigt?
Gisela van der Ster
I den dagliga verksamheten med patienter är det mycket märkbart att de införlivat en rad ”nyttiga” påståenden om mat, kropp och ätande som de snappat upp i media, på gym och inte minst genom hörsägen. Dessa myter blir för många rättesnöret för hur man ”ska” äta – i stället för att våga lita på den egna kroppen. Att inte ifrågasätta rimligheten i dessa råd kan ibland bli ödesdigert eftersom man faktiskt kan bli sjuk av att äta ”för nyttigt”. Hör du till dem som drabbas av oförklarlig huvudvärk? Förstoppning? Frusenhet? Oregelbunden hjärtrytm? Känner du dig duktig när du tar en sallad till lunch, eller känner du dig nyttig när du byter allt mot lättprodukter? Vi översköljs med en sådan mängd myter om mat och hälsopåståenden, att det blir svårt att sortera i mediabruset. För att i någon mån rensa upp i floran av påståenden och myter kring mat, skrev Gisela tillsammans med dietistkollegan Anna-Carin Lindskog boken Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel. Den ligger till grund för kvällens föredrag. Boken kommer också att finnas till försäljning (pris 160 kr).
Gisela van der Ster har disputerat i näringslära vid Uppsala universitet och är verksam som dietist med ätstörningar som specialitet.
Datum: tisdagen den 9 mars.
Naturvetenskap för vem?
Ulf Danielsson
Föreläsningen diskuterar svårigheterna med att popularisera naturvetenskapen och särskilt fysiken. Kan allt populariseras? Vilka förenklingar är tillåtna, vilka inte? Vad är det som fångar fantasin? Har det förändrats med tiden? Frågeställningarna illustreras med exempel från bland annat Marssonder, strängteori och populärkultur.
Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet. Han är författare till boken Stjärnor och äpplen som faller – en bok om upptäckter och märkvärdigheter i universum(2003). Han undervisar bl.a. på kursen Fysik för poeter.
Datum: torsdagen den 19 februari.
Språkmyter
Niels Hovmöller
Alla är vi språkbrukare, och de flesta av oss yttrar sig gärna i språkliga frågor som till exempel olika språks företräden, språkens släktskapsförhållanden och vilka egenskaper som utmärker ett korrekt språkbruk. Språkvetarna är inte alltid lika säkra som lekmännen, men ibland kan de vederlägga allmänt omfattade åsikter.
Niels Hovmöller kåserar om vad vi vet och inte vet om olika språks ursprung, ordförråd, språklagar och framtidsutsikter. Niels som är språklärare, läromedelsförfattare och provkonstruktör kommer också att komma in på det omstridda ämnet språkundervisning.
Datum: onsdagen den 21 januari.