Blindad studie

En blindad studie är en vetenskaplig undersökning där man försöker minska risker för att forskarnas eller försökspersonernas förväntningar påverkar testresultatet. Placebo-effekten innebär att man kan uppleva att t.ex. en medicin fungerar enbart för att man från början tror att den ska göra det. Därför är det viktigt att jämföra den verksamma medicinen med placebo. Eftersom försökspersonerna inte får veta om pillret de får innehåller den verksamma substansen eller inte, kallas försöket för ”blindat”.

Man kan även göra en blindad studie av till exempel så kallad ”el-överkänslighet” där en person som påstår sig kunna känna av elektromagnetiska fält får röra sig i en miljö där sådana fält finns dolda eller slås av och på, och försöka peka ut var strålningen fanns. I dessa exempel försämras dock studiens kvalitet om läkaren/testledaren känner till vilka försöksdeltagare som får placebo och vilka som får riktig medicin (eller när elen är av eller på). Läkarens förväntningar kan i sin tur påverka försöksdeltagaren, och därmed förstöra blindningen.

Dubbelblindad studie undviker kognitiva bias

Ett annat problem är om den som samlar in resultaten vet vilka svar som kommer från placebogruppen och vilka som kommer från de som fick den riktiga medicinen. På grund av kognitiva bias kan dokumentationen av resultaten påverkas. Därför försöker man ofta ”dubbelblinda” studier när detta är möjligt. I en dubbelblindad studie vet varken försöksledaren eller försöksdeltagarna vem som får placebo och vem som får den aktiva substansen.

Vidare läsning:

• J. Säwe, Vad betyder blint i randomiserade studier och hur blind är blindningen?, Läkartidningen, 2004
• Science Daily om Double blind
• Undvik fallgropar när forskningen sammanfattas, SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2003