Vad är skepticism?

Vetenskaplig skepticism

Har du någon gång stött på ett påstående som verkar för otroligt för att vara sant? Skeptiker ägnar sig åt att granska sådana saker, och försöka skilja lögn från sanning.

Vi människor luras så lätt. Våra hjärnor är gjorda för att kunna upptäcka mönster i tillvaron, och det är något vi oftast har nytta av. Men därför händer det ibland att vi drar slutsatser som sedan inte visar sig vara sanna. Det är inte konstigt att flera kända skeptiker är illusionister, de är ju experter på hur man med hjälp av synvillor och andra trick kan lura hjärnan. Oftast är det dock inte någon elak bluffmakare som bedrar oss, nej, det handlar oftast om att man helt enkelt accepterar framlagd fakta utan att tänka efter. I båda fallen kan det gå riktigt illa.

Om en svårt sjuk människa avstår från behandling för att någon lärt henom att mistelextrakt är lika effektivt som cellgifter, eller att det enda som hjälper är böner till gud, ja då kan det bli riktigt, riktigt farligt. Föräldrar som inte låter vaccinera sina barn på grund av en myt har fått sjukdomen Röda Hund att blossa upp på nytt i Sverige. Om vi blundar och håller för öronen när klimatforskarna presenterar fakta om den globala uppvärmningen, har vi snart en katastrof över oss.

Även när det inte handlar om liv och död är kritiskt tänkande viktigt. Dyra kosttillskott annonseras som undergörande som lurar tusentals människor att köpa vitaminer de redan får i sig tillräckligt av. Det är bara ett exempel på hur reklam och okritisk media påverkar oss. Genom att lära sig några enkla knep går det att bli mer uppmärksam på vilka påståenden man ställs inför, och har chansen att göra en mer korrekt bedömning av sanningshalten.

Vetenskap och Folkbildning förespråkar vetenskaplig skepticism. Det betyder att vi anser att den bästa metoden som finns för att avgöra vad vi ska hålla för sant, är den vetenskapliga metoden. I korthet att formulera en hypotes (ett antagande), testa den, jämföra resultatet mot slumpen och mot placebo (när det är relevant), låta andra granska studien och upprepa försöket för att jämföra resultaten.

Vi granskar påståenden som kan avgöras vetenskapligt, och hamnar ofta i debatter om pseudovetenskap och paranormala fenomen. Men minst lika viktigt är att se sina egna tillkortakommanden, och upptäcka i vilka situationer man lurar sig själv. Därför är många skeptiker intresserade av psykologi och neurovetenskap.

Pseudovetarnas bästa knep

1. Vetenskapen har minsann inte alla svaren!

Skillnaden mellan en pseudovetenskap (t.ex. zonterapi) och vetenskapen är inte att den senare vet allt. Däremot är det bara vetenskapen som erkänner detta, och fortsätter söka efter kunskap. Pseudovetaren däremot är nöjd med sin konspirationsteori, och föga intresserad av att söka efter några alternativa svar.

2. Ha ett öppet sinne för nya tankar!

Att alltid kräva strikta studier, kontrollerade test och statistisk signifikans får en lätt att framstå som ganska tråkig och stelbent. Kan vi inte bara glädjas åt det nya mirakelmedlet, istället för att hålla på och ställa en massa kritiska frågor? Det man bör göra som vetenskaplig skeptiker är att ställa lika höga krav på all evidens. Det kan för den enskilde innovatören kännas hårt, men det är den vägen vi måste gå om resultatet ska vara till någon nytta. Så länge ingen kommer på en bättre metod än den vetenskapliga så är den det verktyg vi har för att kunna avgöra om ett påstående stämmer eller inte.

3. Sopa rent framför egen dörr!

Detta argument hör man ofta då företrädare för alternativmedicinen debatterar med företrädare för den vetenskapliga sjukvården. Varför gör ni ingenting åt felbehandlingar inom sjukvården? Mot farliga läkemedelsbiverkningar? Onödiga kirurgiska ingrepp?

Men att det finns brister i den offentliga sjukvården betyder inte att en alternativmedicinsk metod är bättre. Inom skolmedicinen har man stränga krav på att rapportera biverkningar och felbehandlingar, medan det inte finns något sådant system alls för alternativbehandlingar. Det gör att vården kanske verkar sämre, fast det egentligen handlar om att samla in information så att man kan förebygga fel i framtiden! Inte heller när det uppdagas forskningsfusk är det något som kan skyllas på den vetenskapliga metoden. Nej, i det senare fallet är det snarare så att det är just den vetenskapliga metoden som gjort att forskningsfusket avslöjats.

4. Bevisa att vi har fel!

Om någon påstår att den kan bota sjukdomar genom att trycka på olika punkter under den sjukes fötter, så blir du antagligen misstänksam. Om personen då tycker att det är du som ska bevisa att det inte är så, så är det ett skäl till ytterligare skepticism. På varje korrekt påstående om vår omvärld går det kanske en miljon felaktiga. Den som kommer med ett påstående som går emot den gemensamma uppfattningen bland forskare i ämnet, har därför ganska mycket att bevisa, och att lämpa över det på sin samtalspartner är osnyggt.

I vissa fall kan man erbjuda personen ett enkelt test, där påståendet prövas. Men man kan inte testa varenda galen idé som en pseudonym på ett internetforum kläcker ur sig. En poäng med vetenskap är att den hjälper oss att skilja mellan idéer som med viss sannolikhet kan tänkas fungera, från sådana som sannolikt inte gör det. Man provar i första hand de förstnämnda.

5. De förföljde Galilei också!

Vetenskapens historia är full av exempel på hur stora pionjärer och deras upptäckter stött på motstånd. Dagens pseudovetare hävdar alltså att de också är stora vetenskapsmän som ligger före sin tid. Man glömmer lätt alla som det skrattats åt genom historien, men som inte alls blev erkända som några stora vetenskapsmän. Carl Sagan formulerade det så här: ”The fact that some geniuses were laughed at does not imply that all who are laughed at are geniuses. They laughed at Columbus, they laughed at Fulton, they laughed at the Wright brothers. But they also laughed at Bozo the Clown.”

Om du stöter på någon som du misstänker är ett av de ärorika undantagen, så är det bara att uppmuntra denne att genom studier och experiment visa att idéerna är riktiga. Det viktigaste du kan göra för att sprida Vetenskap och Folkbildnings idé är att börja ifrågasätta dina egna förutfattade meningar.