Almedalsveckan är i princip åtta dagar, med en dag för varje riksdagsparti. Årets upplaga varar sålunda 1-8 juli, från söndag till söndag. Men aktiviteterna är ingalunda jämnt fördelade. Veckan kommer igång på måndagen och tisdag-torsdag är klart intensivast. Redan fredagen går på halvfart, med färre deltagare, färre programpunkter, rivna scener och så vidare. Och endast de ihärdigaste stannar kvar ända till söndag.
Det tidigare överflödet av relevanta programpunkter hade sålunda minskat för Peter (Simon åkte hem på morgonen). Å andra sidan blev fredagen därmed mer spridd och mångfasetterad.
Ett nybildat förhoppningsfullt politiskt parti besöktes: Initiativet. Eftersom mötet hölls i samma tält som mindfulness-övningen häromdagen, och såväl arrangören som dagens övriga aktörer alla hette någonting med ”initiativ”, så väcktes nyfikenheten. Men av partiets (mördande tråkiga) programförklaring att döma är den enda fråga de verkligen är engagerade i föräldralön för en förälder under barnets tre första år. Detta motiverar de med ”forskning”, närmare bestämt den s.k. anknytningsteorin, som mycket förenklat hävdar att barn är genetiskt programmerade till att knyta an särskilt starkt till de vuxna som de växer upp med. Men området är komplicerat och inte i närheten av så glasklart belagt som det framställdes. Tesen att tidig förskola är roten till allt ont lär inte samla många röster. Det illa belagda Initiativet förefaller att bli ännu ett enfrågeparti på mikronivå.
Bland alla företag, fackförbund och mer eller mindre obskyra intresseorganisationer är det lätt att glömma bort att politiken är Almedalens nerv. Snabba lättviktiga analyser av partiledarnas tal kan man hitta lite varstans, men sällan så grundliga som de som levererades av retorikexperterna från Södertörn. Wilhelm Hansson och Fredrik Söderquist gav en grundlig, djuplodande och detaljerad analys av Stefan Löfvens tal från igår, och delade även med sig av en hel del retoriska tips på vägen. (Fredrik har för övrigt hållit en pubföreläsning hos VoF Stockholm om maktspråk.)
Dagen bjöd, så klart, på mycket annat. Samspråk med Humanister (vars tält ständigt bemannades med ny personal, lite som VoF:s monter på bokmässan), spridda möten, blandat nätverkande. Liksom uppträden med de som fått Almedalens nya huvudroll men de har redan tagits upp här.
När vi kom hit pryddes Österport av Gotlands flagga. Den ersattes sedan med Pride-flaggan. Som saboterades.
Sällan har en tom flaggstång berättat så mycket.
