Inför valet den 9 september 2018 har VoF ställt några frågor till samtliga svenska partier som idag finns representerade i riksdagen eller Europaparlamentet, samt Piratpartiet. Frågorna har handlat om ämnen som intresserar många i föreningen och ofta diskuteras i olika VoF-relaterade sammahang. Det handlar om genetiskt modifierade organismer (GMO), alternativmedicin och desinformation.
Här presenteras de svar som inkommit (i skrivande stund från 6 av 10 partier) på frågan rörande psykiatrisk vård.
Frågan som ställdes var:
Behöver lagstiftningen kring psykatrisk vård ändras? Ska kraven på vetenskapliga utbildningar och legitimationer skärpas? Bör alternativa metoder användas mer inom den skattefinansierade vården?
Centerpartiet
Olika former av psykisk ohälsa är ett stort problem i Sverige idag. Det måste bli lättare för människor med psykisk ohälsa att få den första kontakten med vården så hjälpen kommer i tid. Centerpartiet har föreslagit en ny vårdform som ger personer med lättare psykisk ohälsa en möjlighet att söka det första stödet på egen hand, utan remiss från läkare. På detta sätt kan fler fångas upp och få hjälp direkt. Hjälpen kan innebära enklare samtalsstöd av exempelvis samtalsterapeut eller kurator. Som en del i satsningen vill vi utbilda fler som kan erbjuda samtalsstöd vid lättare psykiska besvär, och som kan bemanna den nya vårdformen.
Det är en viktig princip att samhällets resurser bara ska användas till metoder som bevisligen ger effekt.
Kristdemokraterna
Behöver lagstiftningen kring psykatrisk vård ändras?
Det är viktigt att lagstiftningen ger utrymme för de olika traditionerna inom psykiatrin då de kan komplettera varandra.
Ska kraven på vetenskapliga utbildningar och legitimationer skärpas?
Vi bedömer i nuläget inte att det finns behov av skärpta krav.
Bör alternativa metoder användas mer inom den skattefinansierade vården?
Det är viktigt att det finns utrymme för olika metoder. Det berikar och utvecklar vården. Därför är vi positiva till flera aktörer. Men oavsett vem vårdgivaren är ska patient känna sig trygg med att vård och behandling bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Liberalerna
(Svaret gäller såväl fråga 3 om psykiatrisk vård som fråga 2 om alternativmedicin)
För Liberalerna är det självklart att vården ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Legitimationspersonal inom vården är och ska vara skyldiga att arbeta på vetenskaplig grund. Men idag kan en läkare eller sjuksköterska ägna sig åt t ex homeopati och healing, så länge de inte gör det på arbetstid. Det tycker vi är oacceptabelt. Regelverken behöver skärpas, så att det blir tydligt att legitimationen är förknippad med ett ansvar som gäller också utanför det dagliga arbetet i vården.
Liberalerna är sedan mycket länge pådrivande för att skärpa patientlagen så att psykiskt sköra personer skyddas från kvacksalveri och behandlingsmetoder som saknar vetenskaplig grund. Det förbud som finns mot att använda alternativa behandlingsmetoder för vissa allvarliga somatiska sjukdomar, bör gälla även psykisk ohälsa. Det är oacceptabelt att man idag kan kalla sig terapeut utan att ha någon vetenskapligt grundad utbildning, och sko sig på sköra personer.
Liberalerna är ett framstegsoptimistiskt parti. Vi välkomnar nya läkemedel och behandlingsmetoder – när de klarar samma hårda krav på effekt och säkerhet som vi ställer på all annan medicin! Då brukar de dock sällan kallas ”alternativa” eller ”komplementära”.
Moderaterna
Vi anser att det så långt som möjligt ska säkerställas att personer med symptom som kräver psykiatrisk vård inte hamnar hos otillräckligt medicinskt kompetenta utförare av vård. Om inte nuvarande situation ändras finns risk att människor far illa därför att de inte får vård grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. De riskerar att utsätta sig för ineffektiva behandlingar som de får betala mycket pengar för.
Piratpartiet
Psykisk vård bör behandlas som somatisk vård – med samma grad av allvar och krav på vetenskapligt underlag för behandlingar.
Sverigedemokraterna
I dag är det landsting eller regioner som ansvar för rättspsykiatrin, som består av fem regionkliniker och 25 större vårdenheter spridda över landet. Samtliga har olika förutsättningar och resurser till att ge patienterna en säker, trygg och likvärdig rättspsykiatrisk vård. Det bedrivs på olika villkor och med skiftande resurser. Vissa landsting säljer bort hela uppdraget eller delar av uppdraget till andra landsting och i andra är den rättspsykiatriska vården helt integrerad i den vanliga psykiatrin. Personalens kompetens och erfarenhet inom området skiftar och synen på vård och behandling skiftar.
Sverigedemokraterna menar att målsättningen med vård, oavsett i vilken form denna är, ska vara att sträva efter en jämlik vård, inte en vård där det exempelvis under vissa perioder kan vara svårt att hitta en lämplig vårdplats i rätt säkerhetsnivå. Inte en vård där möjligheten att söka och finna lediga platser bygger på lösa principer om uppbyggda personliga relationer och kunskaper om enskilda klinikers goda vilja.
Vi ser många felprioriteringar. Forskning inom rättspsykiatrin är olika – i en del enheter har det satsats i många år men vissa har ingen eller en högst blygsam forskning. Behovet av investeringar för vårdplatser behöver överblickas, inte kontinuerligt uppskattas i hopp om att verksamheten överlever. I dag hanteras frågan om risk- och farlighetsbedömningar på olika sätt. Inte alla enheter arbetar med strukturerade evidensbaserade metoder.
Det Sverigedemokraterna här lyfter upp är endast en del av de problem som den rättspsykiatriska vården står framför och menar därför också att det inte är möjligt att sträva efter en likvärdig rättspsykiatri utan att ett större ansvar tas på nationell nivå. Vi föreslår att ett pilotprojekt ska införas där någon eller några vårdenheter tas över av staten, för att senare utvärdera kostnader, konsekvenser och vård. Syftet med pilotprojektet är att samtliga regionkliniker och vårdenheter ska bedrivas av staten inom en snar framtid.
*
Frågan är ny för 2018 och ställdes inte i enkäten inför förra valet.