Svar från FALK

Publicerat i Folkvett nr 2/2002.

Folkvett har givit FALK, Föreningen för Antroposofisk Läkekonst, möjlighet att besvara Sven Ove Hanssons artikel. FALK:s svar har kommit i form av tre kortare artiklar, som nedan återges.

Kommentar av Christian Osika, antroposofisk läkare

I kommentarerna kommer jag att följa rubrikerna i Sven Ove Hanssons artikel.

”Antroposofisk kunskapsväg” beskrivs tyvärr inte, utan grundfordringen i antroposofin – att utgå från ett klart tänkande – hoppas över. Därigenom kan såväl Rudolf Steiners som hans lärjungars ”klärvoajans” bara uppfattas som visioner och inte som det som de i verkligheten upplevs och beskriv som, nämligen sannbilder eller imaginationer.

Vidare följer av S O Hanssons påstående ”i praktiken har ingen antroposof efter Steiner nått i närheten av hans klärvoajans” att allt som antroposofer gör i sin esoterik och dess praktiska användningar i jordbruk, medicin, pedagogik osv. är enbart byggt på traditioner som följer Steiners litteratur. Så är inte fallet. Utgår man från ett klart tänkande så finns klara paralleller och överensstämmelser mellan naturvetenskaplig och antroposofisk ideologi och forskning. Under Steiners livstid fanns inte naturvetenskaplig forskning om immunologi. Han beskrev samma fenomen med att vi har en ”friskhetens kropp” (eller traditionellt ”eterkropp”). Denna kropp värnar om själens och kroppens integritet eller immunförsvar, men om man t.ex. med vaccinationer använder sig av detta försvar vet man som vanlig biolog att det totala immunpotentialet inte är obegränsat utan förskjuts, t.ex. kan vaccination mot barnsjukdomar förbereda immunbrist mot maligna sjukdomar – detta är bakgrunden i Jackie Swartz’ kritik av barnvaccination. (Tyvärr har Hansson inte tagit reda på detta – den citerade läkaren Patrick Olin borde gå en vidareutbildning i biologi.) Det är däremot viktigt att modern vård tar hand om barnsjukdomar på ett optimalt sätt för att förhindra och/eller minska komplikationer.

Under rubriken En andlig syn på sjukdom anför Hansson fyra väsensled. För skolmedicinen existerar huvudsakligen den fysiska kroppen, för psykoanalytikern tillkommer själen som delvis och periodvis är undermedveten. Denna ”själ” är starkt präglad av drifter, lidelser, begär, besvikelser osv. och balanseras dagligen av självaste personlighetskärnan eller jaget (som varje universitetslärare som vill komma fram till äkta ”sanningar” använder). Jaget har följdriktigt även en kroppslig förankring, det har en jagorganisation. Förenklat betjänar det sig av hjärnbarken, själen däremot av det autonoma nervsystemet. Den nämnda friskhetskroppen som sköter balansen och integriteten är naturligtvis också känd av skolmedicinen, men uppfattas ännu inte som ett eget system – man tror att ”hälsan tiger still”.

Hanssons rubrik Reinkarnationens betydelse uppmanar till att se realiteten. Cirka 25% av Sveriges befolkning har ett positivt förhållande till återfödelsen, så även stora delar av jordens befolkning. Steiners observationer i detta område är av stor betydelse, för många (men inte alla) antroposofer – antroposofin är nämligen inte en färdig lärobyggnad utan en väg som använder sig av upplevelser och skolning.

Om en antroposofisk läkare genom ”karmaskolning” kommer fram till reinkarnationsbilder hos sina patienter, så kan det hjälpa honom att lösa upp terapeutiska frågeställningar och knutar. Men det viktiga är att komma fram till en enskild inre och yttre läkeprocess, om patienten är intresserad kan han också få veta läkarens bildföreställningar.

Steiner var inte läkare och beskrev sjukdom och hälsa ur återfödelsen på ett mera övergripande sätt. ”Sjukdomarnas positiva värde” är på många områden en allmän upplevelse. Rökning och alkoholbruk är t.ex. ovanor och t.o.m. sjukdomar i själens kropp och när man slutar med dem upplever man detta som positivt. Men många sjukdomar är obotliga och en del leder på kortare eller längre tid till döden. Det är både för läkaren och patienten en uppgift att hitta meningen med denna process. Att en sådan, också om den innefattar smärta, kan vara positiv för längre framtidssyn vet många som t.ex. upplevt en hjärtinfarkt och på ett positivt sätt ändrat sin livsföring.

Vad gäller metallterapi och sammanhang med planetverkningar skulle repliken ta för mycket utrymme i anspråk. Man kan bara hänvisa Hansson till den antroposofiskt inspirerade forskningen om fytofarmakologi, där man har utsatt groende växter för speciellt planetljus; eller försök där man utsatte utspädda metallsalter för planetljus och studerade deras egenskaper. Det tar betydligt längre tid för läkarna att kunskapa om metallterapi och därför skrivs det kanske inte så mycket om det.

Homeopatin var under Steiners tid (före kemoterapins era) vida utbredd och många av läkarna som strömmade till hans föreläsningar var också homeopater. Homeopatin har idag inte den naturvetenskapliga status som medicinskt tillkommer den. Materialistiska farmakologer försöker motbevisa den med metoder som skulle få kemoterapin på fall. Men patienterna har sina egna positiva erfarenheter (som naturligtvis tillskrivs placebo av materialisterna). Förra kungen i Sverige, nuvarande drottningen i England, många svenska politiker och inte minst många enkla människor är nöjda med sina homeopatiska läkemedel. Det är självklart att terapeuten alltid är en del av sina läkemedels verkningar. Det gäller för akupunktur, ayurveda, indianmedicin, modern farmakologi och varför inte antroposofisk medicin. Som terapeut överför man delvis också sin inre syn på patienten. Så naturligtvis söker sig andligt intresserade patienter till antroposofiska läkare.

Som en egentligen onödig kommentar: inga antroposofiska läkare i Sverige utsätter sina patienter för tungmetallförgiftning (se lågriskmedicin).

Örtmediciner används i stor utsträckning traditionellt. Den gamla signaturläran brukas inte. Steiner menade att (citerar Hansson) ”bakom det som framträder för ögat och genom växtens smak och lukt finns växtens andligt-själsliga krafter.”

Klarseendet och den yttre noggranna iakttagelsen leder läkaren fram till en adekvat användning. Ett tyvärr alldeles för litet exempel: Rudolf Steiner menar att man kan använda blommor mot njursjukdomar (detta sker i praktiken i antroposofisk medicin mycket sällan). Men hur kan man t.ex. vid inflammation av njurbäcken få den vedertagna drogen åkerfräken att blomma? Man kan rosta den med t.ex. svavel, då börjar den dofta – och blir verksam mot sjukdomen.

Temat ”rötter mot nervsjukdomar” har också en speciell bakgrund:

Den moderna nervfysiologin stödjer sig mest på djurforskning. Hjärnan fungerar genom transmittorsubstanser som är sönderdelningsprodukter av äggvita. Men människans tankar kan stimuleras av mineralsubstanser som vi känner som natrium, kalium, kalcium, fosfor, järn, koppar, zink, magnesium, kadmium osv. Rötterna i växten innehåller mest mineraler och är därmed ett förstadium till mineralterapi.

Preparat från huvuddelen av djurriket används inom folkmedicinsk föreställning, som bigift, myrgift osv. mot reuma. Andra mediciner är tagna ur giftormar (också skolmedicinen gör preparat som ett efterliknande av ormgift men det talar man inte om). Hjorthorn används inte i Sverige.

Till sist något om antroposofi och medicinsk vetenskap.

Den moderna farmakologin är inte ärlig. Många forskningsresultat negligeras om det inte främjar marknadsföringen av en idé eller en substans. Detta gäller också kliniska prövningar. Varför byts FASS-medicinerna ut genomsnittligt vart femte år? Om naturmediciner finns inte så mycket forskning, naturmedicinerna kan man inte patentera och inte tjäna stora pengar på. Men om tradition och patientstudier kombineras (andra läkares erfarenheter + intraindividuell jämförelse) så kommer man ganska nära läkarinstruktionens krav på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Att antroposofisk medicin i valet mellan alternativ eller komplement har bestämt sig för komplement, betyder att säkerhetsfaktorer har förts in i patient – läkarrelationen. Först när komplementära terapier visar en positiv trend brukar de bli bestående inslag i långtidsbehandling (detta stämmer inte för patienter som söker antroposofisk medicin som sista halmstrå eller efter skador genom vanlig medicin).

Tyvärr tar inte Hansson upp en för antroposofisk medicin viktig terapigren: fysikaliska åtgärder, rörelseterapi + läkeeurytmi, bad, massage, omslag m.m. Man frågar sig också varför Hansson citerar till antroposofisk medicin kritiska skrifter och inte går till källan.

Kommentar av Ursula Flatters, antroposofisk läkare

Antroposofins kunskapsväg

Här säger Hansson att ”när man nått tillräckligt långt på denna väg upphör vårt tänkande.” Taget ur sitt sammanhang är det ägnat att missförstås. Riktigt: Själva tänkandet blir genom övningar som stärker det instrument till varseblivning av det andliga. Tänkandet upphör endast såtillvida att det inte fylls av innehåll ur det vanliga livet, vilket kan åstadkommas genom stark koncentration.

Steiner talar själv inte om visioner när det gäller hans andliga erfarenheter.

Många personligheter som arbetat med den antroposofiska metoden har bidragit till att utveckla kunskaper på olika fackområden. Redan första boken om antroposofisk medicin skevs i samverkan med läkaren Ita Wegman.

En andlig syn på sjukdom

Steiners människobild bygger inte på humoralpatologin, även om han ibland nämner att där fanns rester av en kunskap om organismen som levande helhet.

Reinkarnationens betydelse

Reinkarnation är ett centralt tema inom antroposofin, men det är inte fråga om tro, ett ord med religiös prägel. Det är en livsfråga för den enskilde och ett resultat av andliga erfarenheter för Rudolf Steiner och många andra.

Samband mellan tidigare och nuvarande liv är ytterst komplicerade och kan aldrig vara föremål för spekulation. I de fall Steiner nämner samband för bestämda sjukdomar säger han klart och tydligt att det handlar om av honom undersökta enskilda fall (se ”Karmas Yttringar”, Hamburg, 1910). Exemplen är menade som ett metodiskt material och absolut inte tänkta att leda till spekulationer på enskilda patienter. I grunden handlar det om att utveckla möjligheter till en förståelse för hur andliga och materiella företeelser hänger ihop. Detta är en enorm fördjupningsmöjlighet jämförd med de kunskaper som finns i den moderna naturvetenskapliga medicinen som ju faktiskt också känner till vissa samband mellan fysisk och psykisk ohälsa. Skillnaden är att orsak och verkan kan sträcka sig över längre tid än t ex barndom och vuxen ålder.

Framställningen i detta stycke förefaller förenklat och taget ur sitt sammanhang så att slutsatserna blir felaktiga och kan av etiska skäl inte accepteras av företrädare för den antroposofiska medicinen.

Sjukdomars positiva värde

Vi instämmer i en positiv sjukdomssyn, men inte ur ett fatalistiskt perspektiv utan ur ett mänskligt och etiskt perspektiv. Varje patient söker mening och utveckling i livet, sjukdomen tillhör livet. Det är egentligen kränkande för människan att förneka utvecklingsmöjligheten i sjukdomen. Även smärta har en viktig roll i vårt liv: all utveckling kräver ansträngning, självövervinnelse mm och gör alltså ”ont”. Det vore felaktigt att dra slutsatsen att smärta och lidande inte skall lindras. Det är här bara frågan om att se flera dimensioner i smärta och lidande för att kunna hjälpa även i vidare perspektiv. Detta uppskattas tydligen av patienter (se t.ex. patientenkäten ur ”Vidarklinikens utvärdering av vården…”, ej publ., kan rekvireras från Vidarklinken).

Hjälp till bättre reinkarnation

Fel slutsats i början: Sjukvårdens framgång kan och skall mätas i fysiska termer. Men meningen och värdet med sjukdomsupplevelsen kan givetvis inte mätas i fysiska termer. Forskning med både kvantitativa och kvalitativa metoder pågår på akademisk nivå för att utvärdera Vidarklinikens behandlingsmetoder när det gäller livskvalitet. Det är absolut inte fråga om att läkaren ”tillgodoräknar sig” positiva effekter på patientens karma och detta finns heller inte med i någon utvärdering. Forskning nu och i framtiden får visa om en fördjupad människosyn kan bidra rejält till förståelse och behandling av sjukdom.

Antroposofiska läkemedel

Antroposofiska läkemedel: För att förstå deras verkningssätt kan man inte göra samma skillnad mellan substans och dynamik/process som den vanliga medicinen. Detta tänkesätt är idag inte alls främmande inom t.ex. kvantfysiken, som utvecklat en mycket differentierad syn på materia. ”Andliga egenskaper” i någon abstrakt bemärkelse är det inte tal om. Men förståelsen av en substans inbegriper dess dynamik och relation till den mänskliga organismen. Att sådana relationer finns kan inte vara främmande just för en naturvetenskap som ser människan som del av naturen.

Metallterapi

Sambandet mellan metaller (dvs. deras inneboende dynamik), människan och världen är ”ockult” dvs dold för den som inte vill tränga in i en mycket mera rörlig och processorienterad syn på natur och människa. Behandling med metaller i olika beredningar skall hanteras av läkare.

Influenser från homeopatin

Preparatets styrka ökar inte generellt med potentiering. Det avgörande är var i kroppen den verkar. Silver används inte mot blyförgiftning men har en till bly i stort sett motsatt, respektive komplementär verkan.

Örtmedicin

Detta bör fördjupas med kunskaper om hur Steiner egentligen ser sambandet mellan människa och natur. Det föreligger detaljerade beskrivningar och forskningsuppslag. Många stora och geniala personligheter har genom historien intresserat sig för denna gåta. Universitetsmedicinen med sina vetenskapliga dogmer kanske ter sig lite ensidig i ett större perspektiv?Mistelns växtsätt jämförs inte med tumörväxt hos människan. Detta är bara alltför banalt!

Preparat från djurriket

Även inom skolmedicinen används preparat från djurriket.

Antroposofi och medicinsk vetenskap

Medan man inom medicinen anser att randomisering, dubbelblindstudier mm är ”höga krav” har man inom t.ex. fysiken insett att forskningen måste inbegripa forskaren och ett större sammanhang kring experimenten, man kunde säga bli ”dubbelt seende”. Den antroposofiska behandlingen kan inte undersökas i dubbelblindstudier därför att terapin inte kan sättas in på rätt sätt utan att läkaren har träffat patienten. Är inte detta ganska normalt? Däremot går det bra att göra outcome-studier och mycket annat! Steiner har själv rekommenderat sådan utvärdering otaliga gånger! Men: detta behövs ej för att genomskåda sambandet mellan människa och natur!

Alternativ eller komplement?

Företrädare för antroposofin motsätter sig inte den vetenskapliga medicinens behandlingsmetoder, inte heller vaccination. Allt används dagligen av antroposofiskt orienterade läkare. Antroposofin ger däremot ökade möjligheter att förstå vad en behandlingsmetod kan innebära i det individuella fallet och även på längre sikt och vill hjälpa individen att välja vad som är bäst. Man får komma ihåg att dubbelblindstudier också innebär att patienter som deltar i studien måste uppfylla en mängd kriterier som patienter i den kliniska verkligheten ofta inte uppfyller. Vidare är många av de mest verksamma läkemedlen (t.ex. cellgifter) inte testade i dubbelblindstudier. Företrädare för den antroposofiska medicinen har ändå all respekt för dagens vetenskapliga metoder och många av dem använder sig många gånger av sådana.

Den antroposofiska medicinen godkänner även kliniska prövningar, men som ovan nämnts är dubbelblindstudier omöjliga inom den antroposofiska medicinen av grundläggande metodiska skäl. Vetenskap är förenlig med att man använder lämpliga metoder i förhållande till det man vill undersöka, annars blir den till världsåskådning. Företrädare för den antroposofiska medicinen bidrar också till att utveckla lämpliga fullt vetenskapliga metoder för utvärdering av behandlingsresultat (se t.ex. Komplementäre Methodenlehre der klinischen Forschung, Helmut Kiene, Springer-Verlag, 2001).

Det finns ingen dokumentation som visar att antroposofiska medel har skadlig effekt. Att kalla medlen för behandling med tungmetaller leder till felaktiga föreställningar om dessa homeopatiska medel! Här går Hansson för långt och artikeln antar en emotionell karaktär, inte minst när han anför att man bryter mot den etiska principen ”primum non nocere”. Nästan alla konventionella läkemedel har väldokumenterade skadliga effekter. Där de eventuellt kan undvikas med hjälp av antroposofiska läkemedel är det att just leva upp till principen att ”först är att inte skada”.

Slutligen: Vi är gärna beredda att föra en saklig diskussion och förutsätter att även Hansson är angelägen om det. Vissa inslag i artikeln kan dock upplevas som kränkande och snedvridna.

Kommentar från FALK

Till dr Ursula Flatters kortfattade kommentarer vill vi från FALK, Föreningen för Antroposofisk Läkekonst, foga en anmärkning mot det sätt på vilket Hanssons artikel går in på den medicinska kunskapsfrågan, där antroposofin bevisligen bidrar till en utvidgning av skolmedicinen. De antroposofiska medicinerna (läkemedlen) hanteras av legitimerade läkare. I bl.a. Tyskland och Schweiz används och förskrivs de antroposofiska medicinerna av tusentals läkare och kommer de till användning på många sjukhus.

I Sverige förskrivs medicinerna av leg. läkare med antroposofisk vidareutbildning. På Vidarkliniken, det antroposofiska sjukhuset i Sverige, arbetar sådana läkare och vårdas patienterna av leg. sjuksköterskor. Till utbildningar på Vidarkliniken kommer leg. sjuksköterskor från hela landet för en tilläggsutbildning som avser antroposofisk vård och behandling samt för en orientering i den antroposofiska människobilden, och i fråga om de antroposofiska läkemedlen och deras tillämpning. Även läkarstuderande kommer under sin reguljära utbildning vissa dagar till Vidarkliniken för sådan orientering. Den antroposofiska medicinen är seriös, väl renommerad och dokumenteras.

När man gör en beskrivning som Sven Ove Hansson gör och rycker ut enskilda citat, till och med ur så studiekrävande andevetenskapliga sammanhang som de som avser jordens och mänsklighetens långa förhistoria, så blir det naturligtvis för dem som inte studerat antroposofi ägnat att förvirra. Över huvud taget är denna betraktelse mindre att betrakta som en artikel utan är mera en citatsamling av de mest omaka fragment. Om man på samma sätt ryckte ut citat ur den vanliga skolmedicinens undervisningsmaterial på olika nivåer och presenterade dem för i ämnet ej orienterade läsare skulle naturligtvis också detta framstå lika förvirrande. Allt beror på hur saker och ting framställs och i vilket syfte.

Vi avstår från FALKs sida från att kommentera alla från sina sammanhang lösryckta citat, vilket skulle kräva alltför mycket av både tid, arbete och här utrymme. Dock med ett undantag: Det lättvindiga sättet att citera och hänvisa till dr Jackie Swartz mässlingsrapport avseende 235 dokumenterade fall.

Dr Swartz skriver i redovisningen som är tryckt med titeln Är massvaccination mot barnsjukdomar nödvändig?: ”Denna studie, tillsammans med olika rapporter från 10.000-tals andra mässlingsfall behandlade av antroposofiska läkare, visar att de flesta barn genomgår en positiv utveckling efter mässlingen på kort och lång sikt.” Hansson ändrar det till att Swartz ”beskriver där dessa sjukdomar som naturliga kriser i barnets utveckling med möjlighet att påverka barnet positivt på kort eller lång sikt”.

Swartz skriver vidare att ”Järnastudien visar liksom andra rapporter att mässlingen vanligtvis innebär en mognadsprocess psyko-motoriskt-socialt men att också immunsystemet samtidigt stärks både specifikt och generellt”. Hansson ändrar det till att ”Mera specifikt menar han att mässlingen vanligtvis innebär att” osv.

En vetenskaplig rapport redovisar iakttagna fakta; forskare gör inte subjektiva egna beskrivningar, dvs menar, tycker eller påstår det ena eller det andra.

Vi vill också påpeka att Otto Wolffs Den antroposofiskt orienterade medicinen och dess läkemedel för länge sedan är omtryckt och sidhänvisningarna i artikeln stämmer inte. Uppställningen av metaller och planeter ser inte heller ut på det sätt som återges i artikeln.

Både Vidarklinikens läkare och FALKs styrelse välkomnar professor Hansson till ett studiebesök på Vidarkliniken och till samtal med en eller flera av dess legitimerade och antroposofiskt orienterade läkare alltefter önskemål. Det blir då också möjligt att träffa representanter för FALKs styrelse. Låt oss gemensamt reda ut begrepp och synpunkter till bättre begriplighet och förståelse.

Ett gammalt ordspråk säger att ”den som gapar över mycket mister ofta hela stycket”. Så blir nog fallet med denna långa artikel med dess citat ur en mängd källor på flera språk och utan direkt sammanhang med varandra.

Läs Sven Ove Hanssons svar.