Intelligent design
Publicerat i Folkvett nr 3/2001.
Marianne Rasmuson kommenterar här en ny riktning bland amerikanska kreationister.
I USA tar oppositionen mot Darwins lära om evolution genom naturligt urval ny fart. Intelligent Design (ID) är en ny vinkling av kreationismen som angriper med mer sofistikerade vapen och större ambitioner. Tidigare stred kreationister mot naturvetenskapligt orienterade lärare på lokal eller kanske inomstatlig nivå, nu är avsikten att påverka kongressen och dess utbildningspolicy.
Förra våren hölls en informationsdag för kongressmedlemmar och deras staber i Washington. Där presenterades paleontologi, biologi och kosmologi som verk av en intelligent skapare, samtidigt som evolutionsteorin enligt Darwin nedvärderades och dess fördärvliga sociala inflytande framhävdes.
Bland talarna fanns både naturvetenskaplig, filosofisk och juridisk expertis. Biokemisten Michael Behe som för fem år sedan gav ut boken Darwin’s Black Box ville få framträdandet att framstå som en inomvetenskaplig debatt, inte en konfrontation mellan vetenskap och religion. Förespråkarna för ID har lämnat den bokstavliga bibeltron, förlängt tidsperspektivet och strävar efter att framhäva den empiriska bakgrunden till sina teser. Det finns enligt dem mycket komplexa system som är omöjliga att förenkla och bara kan förklaras som verk av en intelligent skapare, liksom information endast kan komma från en tänkande hjärna. Bill Gates liknelse mellan den genetiska koden och en invecklad datakod citerades ofta.
De hävdar också att då Gud bara ses som en idé som föds i människors hjärna måste detta inverka menligt på moralen. Moraliska principer kräver en skapare som inte uppfunnits av människor! Darwinismen klandras för att vilja förklara och urskulda vissa typer av brott, t ex barnmisshandel, våldtäkt och rasism, som strategier för genetisk framgång. I moralens namn anser sig ID-förespråkarna behöva sätta in försvar mot dessa villoläror redan i skolundervisningen. Darwinismen jämställs med andra skapelsehistorier i olika kulturer och dess anhängare ses som ett elitistiskt prästerskap som – liksom tidigare en mäktig kyrka – undertrycker all opposition genom sin auktoritet. Chattandet på Internet och radions tyckarprogram välkomnas därför att de inte kan kontrolleras av vetenskapens väktare.
Är den intelligente designern identisk med Bibelns Gud? Talarna vid mötet ville inte uttala sig i frågan, men lika litet som de bibeltrogna kan de förklara detta intelligenta väsen, var det finns, hur det verkar och hur det i sin tur uppkommit. Hela idén står på en obevisbar metafysisk grund och kan därför omöjligt konkurrera med en vetenskaplig teori som darwinismen. Ofullständig som denna må vara i sina detaljer är den i sin moderna utformning dock den bästa förklaring vi har till evolutionen. Darwinismen bygger på en förledande enkel idé, men teorins förgreningar är oändligt komplicerade. Den leder därför inte till några exakta förutsägelser, som t ex den teoretiska fysiken kan göra.
Den stora faran med den populistiska kampanj som ID-anhängarna bedriver är uppenbar. De har övergivit de absurditeter som kreationisterna försvarade och klätt sig i en föregivet vetenskaplig dräkt. Tyvärr fångar de lätt folks intresse, ty för att citera Nietzsche: ”Ett halvt vetande blir mera framgångsrikt än ett helt: det uppfattar allt som enklare än det är och gör därför sin uppfattning mer begriplig och övertygande.” Dess ovetenskaplighet gör att tesen om en intelligent skapare inte kan motbevisas, men den kan förhoppningsvis skärpa den vetenskapliga stringensen i argumenten mot övernaturliga förklaringar av vår värld.