Pinsamt Aftonbladet

Publicerat i Folkvett nr 1/1999.

I Aftonbladet den 21 mars (söndagsbilagan) fanns en stort uppslagen artikel om ”ansiktstydning”, dvs. konsten att utläsa karaktärsdrag ur folks ansikten. Det hela presenteras som en uråldrig kinesisk konst som det tog 40 års utbildning för en kinesisk schaman att lära sig, men som nu envar snabbt kan lära sig i Aftonbladets söndagsbilaga. Några smakprov:

– Stora näsborrar, där man kan se hela öppningen framifrån, påstås tyda på en spendersam läggning.- En mycket spetsig haka sägs betyda att personen är ”kontrollgalning”.- Den som har stort avstånd mellan ögonen påstås ha förmåga att se de stora sammanhangen och ofta vara före sin tid.- Personer med hög panna bör söka en partner som också har hög panna.

Några sakargument för att ansiktstydningens olika regler skulle stämma får inte läsaren ta del av. Vi förväntas tydligen tro på detta för att det är en uråldrig kinesisk visdom och att det står i en bok av en amerikansk expert (vid namn Rose Rosetree). Att det hela är rent nonsens torde väl vara uppenbart för Folkvetts läsare.

Men är nu inte det här bara en oskyldig sällskapslek som ingen behöver ta på allvar? Nej, det är något mycket allvarligare än så. Föreställningen att människors karaktär kan utläsas av deras ansiktsdrag är en av rasismens viktigaste byggstenar. Den som sprider denna fördom bidrar till att skapa grogrund för rasismen. På tidningens omslagssida finns en bild av en kvinnlig modell, med påskriften: ”Lång näsa: strateg”. I artikeln hävdas också att personer vars näsparti är stort har en tendens att ”tycka att pengar, status och ägande är viktigt”. För envar som är medveten om antisemitismens klassiska ”ansiktstydning” ger dessa påståenden mycket obehagliga associationer.

En mycket enkel faktakontroll hade räckt för att konstatera att det som står i artikeln är helt grundlöst. Enligt elementära journalistiska principer skulle den därför inte ha publicerats. Men på en del redaktioner verkar vanliga journalistiska principer inte gälla. Att kontrollera fakta och kritiskt granska sina källor uppfattas som ett onödigt hinder i arbetet. Allt handlar om att skriva texter som säljer. Aftonbladets pinsamma klavertramp i rasismens gränsmarker visar hur illa det då kan gå.