post id: 31544
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=31544
  

Att forska i nonsens

Science is hard, har det sagts. I teorin kan det tyckas rätt enkelt att testa en hypotes vetenskapligt:

• Se till att din hypotes är falsifierbar (kan motbevisas)
• Sätt upp rigorösa regler i förväg och ändra inte metod eller fokus under testets gång
• Rensa bort allt som subjektivt kan skeva dina resultat (bland annat genom att göra dem dubbelblindade)
• Försöken bör upprepas flera gånger, helst av oberoende forskare

(Ovanstående är givetvis en förenkling men täcker in några av de viktigaste principerna.)

Men även om man följer ovanstående till punkt och pricka så kan man ändå lyckas producera något som faktiskt är nonsens. Den berömde forskaren Richard Feynman hade bland annat detta i åtanke i sitt kända citat: Du får inte låta lura dig, och du är själv den lättaste personen att lura.

En viktig poäng är att inte utgå från felaktiga antaganden och se till att man har rätt premisser. En av grundarna av den moderna skeptikerrörelsen, professor Ray Hyman, uttryckte detta så här: Innan vi försöker förklara något, bör vara säkra på att det verkligen har hänt (eller här: att det existerar).

Den välkända och respekterade läkaren och skeptikern Harriet Hall (1945 – 2023) myntade begreppet tandfévetenskap för att illustrera hur illa det kan gå:

Om man inte tar hänsyn till vad som initialt är sannolikt kan man råka utöva det jag kallar tandfé­vetenskap. Du kan undersöka om man får mer pengar av tandfén om man lämnar tanden i en påse än i en pappersnäsduk. Du kan studera hur mycket pengar i genomsnitt man får för den första tanden jämfört med den sista tanden. Du kan korrelera pengarna från tandfén med föräldrarnas inkomst. Du kan få fram tillförlitliga uppgifter som är reprodu­cerbara, konsekventa och statistiskt signifikanta. Du tror att du har lärt dig något om tandfén. Men det har du inte. Dina data har en annan förklaring, föräldrarnas beteende, som du inte ens har tänkt på. Du har lurat dig själv genom att försöka forska om något som inte existerar.

If you don’t consider prior probability, you can end up doing what I call Tooth Fairy Science. You can study whether leaving the tooth in a baggie generates more Tooth Fairy money than leaving it wrapped in Kleenex. You can study the average money left for the first tooth versus the last tooth. You can correlate Tooth Fairy proceeds with parental income. You can get reliable data that are reproducible, consistent, and statistically significant. You think you have learned something about the Tooth Fairy. But you haven’t. Your data has another explanation, parental behavior, that you haven’t even considered. You have deceived yourself by trying to do research on something that doesn’t exist.

Exempel på tandfé­vetenskap – akupunktur

Harriet Hall använde akupunktur som typexempel på tandfévetenskap. I akupunktur är hypotesen att om man sticker nålar i specifika akupunkturpunkter längs förmodade akupunktur­meridianer så påverkas flödet av qi, vilket förbättrar hälsan.

Men det finns inget som tyder på att specifika akupunkturpunkter eller meridianer existerar. Det finns inte heller några bevis för att qi existerar. Och även om dessa begrepp skulle existera så finns det ingen anledning att tro att de har ett ”flöde” eller att man kan påverka detta flöde genom sticka nålar i folk. Inte heller att eventuell förändring i det påstådda flödet skulle kunna förbättra ens hälsa. Ändå publiceras det hela tiden massor forskning på akupunktur i högt ansedda vetenskapliga tidskrifter.

Problemet är att alltihop vilar på outtalade och ogrundade antaganden. Dessa antaganden legitimeras via ett cirkelresonemang där man utgår från att akupunktur fungerar via akupunkturpunkter som styr flöden i qi. Att dessa akupunkturpunkter och qi är verkliga vet man eftersom att – hur skulle annars akupunktur fungera?*).

Detta gör akupunktur till tandfévetenskap. Detsamma kan sägas om en stor mängd pseudovetenskapliga ämnen. Det kan gälla homeopati, healing, zonterapi och andra alternativa behandlingsmetoder, men också till exempel UFOn, Bigfoot eller faciliterad kommunikation.

Slutsatsen är att man alltid ska vara noga med att visa att ett fenomen faktiskt existerar innan man lägger tid på att försöka förklara det.

Länkar:

• Podiapaedia: Tooth Fairy Science
• Skeptical Inquirer: Tooth Fairy Science, part 1
• Skeptic Dictionary: Tooth Fairy Science
• Skeptic Dictionary: Prior Plausibility

*)Att akupunktur i vissa studier kan ge sken av att fungera beror bland annat på att testerna är väldigt svåra att dubbelblinda – i kontrollgruppen måste ju både patienten och den som ger behandlingen tro att akupunktur ges även om det inte gör det.

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.