Förändring genom naturligt urval
Enligt evolutionsteorin förändras arter med tiden genom ett naturligt urval. Urvalet verkar på ärftliga egenskaper som påverkar en organisms förmåga att överleva och reproducera sig. Fördelaktiga anpassningar ackumuleras, och efter många generationer kan detta leda till uppkomsten av nya arter. Evolutionsteorin fördes fram på 1850-talet av Charles Darwin och Alfred Russel Wallace som, oberoende av varandra, hade dragit samma slutsats baserat på sina naturhistoriska studier.
Teorin väckte omedelbart stor uppmärksamhet. Även om många accepterade den, så mötte den också hård kritik. Det var främst religiösa skäl som gjorde idén svår att smälta, eftersom dess konsekvenser utmanade två grundläggande religiösa föreställningar: För det första så ifrågasatte den skapelseberättelsen som beskrev hur Gud hade skapat alla varelser (inklusive människan) precis så som de ser ut idag. För det andra krävde teorin att världen var tiotusentals gånger äldre än vad man kunde utläsa i bibeln.
Dessutom så indikerade teorin i sin förlängning att människan bara var ett djur bland alla andra. Många fann detta oacceptabelt och ogudaktigt.
Vanliga invändningar mot evolutionsläran och hur man bemöter dem
Man kan tycka att kontroversen borde ha lagt sig efter drygt hundrafemtio år med tonvis av bevis från åtskilliga discipliner. Trots det förs ett antal invändningar fram gång på gång som har vederlagts för länge sedan. Här kommer ett urval, tillsammans med hur man kan bemöta dem:
”Slumpmässiga förändringar i generna kan inte leda till mer avancerade arter”
Evolutionsteorin hävdar inte att allting beror på slumpen. Det är en grov förenkling, en så kallad halmgubbe. Slumpen är bara en faktor av många, och man måste också beakta andra faktorer såsom genetisk drift, miljöförändringar och naturlig selektion för att förstå evolutionen.
”Att den starkaste alltid överlever är inte sant”
Detta är helt korrekt och inte heller vad evolutionsteorin hävdar. När man pratar om ”survival of the fittest” så menar man att de som är bäst anpassade till en viss miljö och livssituation har bättre förutsättningar än de som inte är det. Sådana individer har, statistiskt sätt, en större chans att fortplanta sig och att föra sina gener vidare. Detta gäller givetvis inte alltid varje enskild individ. En enskild individ kan ju ha oturen att råka ut för någon form av olycka eller sjukdom, trots sina fördelaktiga gener. Men på lång sikt, bland generationer av tusentals eller miljontals individer, så har de som är bäst anpassade en klar fördel och får därför en större avkomma. Deras gener kommer därför att dominera i framtida generationer.
”Evolutionsläran förklarar inte livets uppkomst”
Igen helt korrekt, men livets uppkomst är inte heller något som evolutionsteorin adresserar. Det här argumentet blandar ihop skapelseberättelsen med vad som hände efter det att liv uppstod. Även om vi skulle acceptera att en högre makt har skapat alla varelser så har vi ovedersägliga bevis på hur arter förändras över tiden, oberoende av hur de kom till.
”Man kan inte observera evolutionen eller förutsäga vad som kommer att hända”
Evolution kan visst observeras och det sker dagligen av forskare världen över. Det är sant att vi inte i förväg exakt kan avgöra vad som kommer att ske med en art i framtiden, men det är inte svårt att förklara vilka faktorer som har spelat in när vi ser resultatet. Under kontrollerade former i labbmiljö kan man provocera fram väldigt förutsägbara resultat genom att manipulera livsmiljön för en viss population. Men ingen har påstått att evolutionsläran till hundra procent kan förutse vad som kommer att ske i en komplex omvärld.
”Uppkomsten av moral och etik går inte att förena med evolutionsläran”
Både ja och nej. Det finns inget i evolutionsteorin som försöker besvara filosofiska, politiska eller religiösa frågor. Men om det för en enskild art är en fördel att besläktade individer hjälper varandra, så kan man mycket väl förklara både uppkomsten av moral och ett visst mått av självuppoffring. Om jag har en benägenhet att hjälpa dig, och du känner detsamma för mig, så kan vi tillsammans klara oss bättre som familj (eller art). Egoism och konstant konflikt mellan individer är inte alltid något som premieras av evolutionen.
”Vi har aldrig hittat några mellanformer (så kallade ”missing links”)”
Detta är helt enkelt osant. Forskning har dokumenterat en stor mängd av mellanformer av olika arter. Man har konsekvent kunnat visa hur en art har varit ett mellanled till senare arter, rent kronologiskt. Argumentet är ohederligt därför att varje gång en mellanform presenteras så kan en kritiker hävda att det nu krävs två mellanformer till, en på ”vardera sidan” om det nya fyndet. Så att kräva att vi hittar ”alla mellanled” är i förlängningen att kräva att vi hittar alla individer son någonsin har levat.
”Mikroevolution” i motsats till ”makroevolution”
Det hävdas ibland att de små förändringar som vi kan observera experimentellt mycket väl kan vara sanna, medan uppkomsten av helt nya arter är ”omöjlig”. Men rent logiskt är den enda skillnaden mellan ”mikroevolution” och ”makroevolution” bara hur lång tid vi ger den. Vi har geologiska, fysiska, och till och med astronomiska bevis för att jorden är tillräcklig gammal för att förklara uppkomsten av den biologiska mångfald som finns.
i ”The Hornet”, 1871
”Om vi har utvecklats från apor, varför finns det då fortfarande apor?”
Måste vi verkligen fortfarande bemöta denna (rent ut sagt befängda) fråga? Vetenskapligt sett så finns det ingen tvekan om att människan och andra människoapor har gemensamma förfäder. Människor och schimpanser (som är våra närmast nu levade släktingar) gick skilda vägar för cirka fem eller sex miljoner år sedan, men det fanns givetvis varken människor eller schimpanser på den tiden. De förfäder som vi har gemensamt är sedan länge försvunna. Det hindrar ju inte att det nu existerar andra arter med samma förfäder som, precis som människan, också har förändrats väldigt mycket.
”Evolutionsläran är ’bara en teori’”
Här använder evolutionsförnekarna bara ett semantiskt trick genom att utnyttja en skillnad i språkbruk. I vardagligt tal används ordet teori som synonymt med en idé eller en spekulation. Men en vetenskaplig teori är något helt annat. Med en sådan menas något som kan definieras med empiriska fenomen, utförda i enlighet med vetenskaplig metod.
Sammanfattning
Om man vill hävda att evolutionsläran är kontroversiell så är det inte främst av logiska, vetenskapliga eller rationella skäl, utan mestadels för att den utmanar vissa religiösa föreställningar.
Se även:
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.
Jag tackar så mycket för erkännandet att Evolutionsläran inte förklarar livets uppkomst. Det uppfattar jag som att evolutionister tror på en övernaturlig skapelse eftersom det inte finns möjlighet till den inom kända naturvetenskapliga lagar.
En naturlig förklaring kan självklart mycket väl finnas även om vi inte känner till den än. Poängen är att evolutionsteorin är agnostisk vad gäller livets uppkomst eftersom den inte försöker förklara den frågan.