post id: 32340
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=32340
  

En ohederlig debatteknik

Ett retoriskt knep som förespråkare av pseudovetenskap ibland tar till är att avfyra ett stort antal, ofta felaktiga och missvisande, påståenden på kort tid. Den som försöker bemöta en sådan taktik är oftast chanslös eftersom det i debattsituationen tar alldeles för lång tid att bemöta varje enskilt påstående. En annan svårighet är att man inte har möjlighet att undersöka vad som den andre egentligen syftar på. Resultatet blir väldigt ofta att åhörarna får en känsla av att den som använder Gish Gallop-tekniken har bättre på fötterna och därför tycks ”vinna” debatten.

Myntades 1994

Den amerikanska antropologen och skeptikern Eugenie Scott ledde mellan 1987 och 2013 organisationen National Center for Science Education, som under lång tid bland annat har arbetat för att bemöta kreationism. Scott var den som först myntade begreppet Gish Gallop. Hon uppkallade fenomenet efter metodisten och kreationisten Duane Gish som ofta använde tekniken för att få sina illa underbyggda argument att verka övertygande. Hans taktik var att överväldiga motståndaren med så många argument som möjligt och på så vis göra det praktiskt taget omöjligt att bemöta dem alla.

Typer av olika Gish Gallop-argument

Generella och ogrundade påståenden som är svåra att motbevisa

Exempel: ”Det är uppenbart att många vetenskapsmän inte tror att klimatförändringar verkligen existerar.” Den här typen av vaga påståenden är svåra att motbevisa eftersom de är så vaga. Vad betyder ”många”? Vad är källan till ditt påstående?

Anekdotiska påståenden med litet eller inget värde

Exempel: ”Ni säger hela tiden att temperaturen ökar men i min stad fick vi mycket snö i förra veckan.” Detta är en anekdotisk uppgift som ur ett vetenskapligt perspektiv inte är relevant.

Avsiktlig eller oavsiktlig förvrängning av sanningsenliga fakta

Exempel: ”Det finns en hel del oenighet bland forskare om att klimatförändringarna är orsakade av människan.” Visst finns det forskare som inte håller med om att det finns en global uppvärmning. I verkligheten är dock en överväldigande majoritet överens om klimatförändringarna, vilket gör att uttalandet ger en felaktig bild av läget.

Rena lögner

Exempel: ”De flesta forskare tror inte att det finns en global uppvärmning.” Detta är flagrant felaktigt, men tar tid att bemöta i en debatt där varje debattör har begränsat med tid.

Sanningsenliga uttalanden som är irrelevanta för diskussionen eller som inte innehåller meningsfulla bevis

Exempel: ”Det kan vara sant att klimatet förändras nu, men jordens klimat har också förändrats många gånger tidigare.” Även om det är sant att jordens klimat har förändrats många gånger tidigare, så motsäger det inte att vi för närvarande upplever en global uppvärmning som saknar motstycke.

Att motsäga påståenden som ingen har gjort

Om man framhåller att ”det finns en ökning av genomsnittstemperaturen över hela planeten”, så kan den som använder Gish Gallop svara att ”det är fel att säga att detta är första gången i historien som det har skett förändringar i jordens klimat”. Det var ju inte det som påstods (se halmgubbe), men det kan ändå verka som om Gish Gallop-personen har en poäng.

Uttalanden som innehåller onödigt mycket teknisk jargong

Exempel: ”Den globala uppvärmningen har avfärdats av en studie som bedömde effekterna av framtida antropogena koldioxidutsläpp genom att undersöka jämvikten i klimatkänsligheten med avseende på ECS2xC-punkten, och särskilt genom att beräkna de efterföljande sannolikhetstäthetsfunktionerna för klimatkänsligheten med hjälp av Bayesiansk inferens.” Detta är ett onödigt komplicerat sätt att presentera resultaten och att diskutera den på detta sätt bidrar till att dölja studiens verkliga slutsats. Det kan avskräcka motparten från att försöka vederlägga påståendet eftersom det är för komplicerat och svårbegripligt.

Nya versioner av tidigare uttalanden som bara har ändrats lite grann

Exempel: En som använder Gish Gallop kan börja med att påstå att ”du hävdar att det finns en global uppvärmning, men det var mycket snö i New York förra månaden”, och senare följa upp med ”om det finns en global uppvärmning, så skulle det vara svårt att förklara varför det var rekordstora snöfall på östkusten för några veckor sedan”. Båda argumenten hänvisar till samma anekdotiska information utan att motbevisa den globala uppvärmningen. Men effekten är att man framstår som om man har flera olika argument.

Använda tidigare påståenden som bevis

Exempel: ”Det finns många vetenskapliga meningsskiljaktigheter rörande global uppvärmning. Precis som jag visade tidigare så har vi just upplevt rekordstora snöfall i vissa delar av landet.” Åter igen ger detta sken av att man har fler argument på sin sida än vad man faktiskt har.

Sammanfattning

Gemensamt för all Gish Gallop-argumentation är att det går ut på att stapla som många påståenden som möjligt på så kort tid som möjligt. Eftersom det oftast tar många gånger längre tid att bemöta dem än att föra fram dem, så verkar en ”Gish Galloper” ofta vinna debatten. Vetenskapliga frågor bör avgöras av fakta.

En debattävling ”vinns” inte alltid av den som har rätt, utan väldigt ofta av den som är bäst på retorik och argumentation. Det är viktigt att ha i åtanke om man överväger nyttan med att debattera någon.

Länkar:

• Effectiviology: Gish Gallop
• Wikipedia: Eugenie Scott
• Wikipedia: National Center fo Science Education
• VoF: Kreationism

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.