post id: 33060
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=33060
  
Skeptisk måndag

Cottingley Fairies

Cottingley-älvorna

År 1917 och senare även 1920 togs totalt fem fotografier som visade två unga flickor omgivna av vad som sades vara verkliga och levande älvor. Historien har fått namn efter byn Cottingley utanför Bradford i England och bilderna togs av kusinerna Elsie Wright och Frances Griffiths som också är med på bilderna.

Bild 1: Frances med älvor

Fotografiernas ursprung

Under sommaren 1917 umgicks Elsie och Frances med varandra och lekte gärna i närheten av den närliggande Cottingley-bäcken, vilket ogillades av deras mödrar. En dag när Frances kom hem med blöta skor frågades hon ut av sin mamma och hon förklarade saken med att “de hade lekt med älvorna”, vilket Elsie intygade. För att bevisa detta så bad de att få låna en kamera av Elsies pappa och återvände senare med några exponerade fotoplåtar som Elsies pappa framkallade. Efter först ha häpnat över vad de såg så avfärdade föräldrarna sedan det hela med att flickorna måste fotograferat sig själva tillsammans med pappersurklipp i form av älvor.

Bild 4: Elsie erbjuds en bukett med blåklockor

Edward Gardner och Sir Arthur Conan Doyle

Edward Gardner var en välkänd ledare inom den teosofiska rörelsen som i sig var öppen för att andar och övernaturliga väsen existerade. 1919 visade flickornas mödrar bilderna på älvor för honom och han blev eld och lågor. Han kallade fotografierna “de bästa i sitt slag jag skulle kunna tänka mig”. Han visade dem för sin kusin, som i sin tur visade dem för Sir Arthur Conan Doyle, inte bara skapare av Sherlock Holmes, utan också en person med stort intresse för bland annat seanser och andeväsen.

Han gjorde bilderna berömda genom att använda dem som en illustration för en artikel om älvor. 1920 återvände Gardner till Bradford med ny kamerautrustning donerad av Conan Doyle och bad flickorna att ta fler bilder, vilket de gjorde.

Bild 5: Solbadande älvor, den ’äkta bilden’

60 år av kontroverser

En på den tiden välkänd “klärvoajant” vid namn Geoffrey Hodson besökte Bradford året efter de sista bilderna tagits. Han hävdade att också han kunde se älvorna. Debatten om bildernas äkthet fortsatte sedan i sextio år medan flickornas roll i historien bleknade.

Men 1981 och igen 1982 så intervjuade journalisten Joe Cooper dem för tidningen “The Unexplained”. Båda två påstod då fortfarande bestämt att de hade sett älvorna med egna ögon, men erkände att de hade använt urklippta kartongbilder för att ta fotografier. Frances hävdade dock fortfarande fram till sin död 1986 att den femte bilden var äkta.
Fotografierna och kamerorna finns nu utställda på National Science and Media Museum i Bradford, England.

Not: Texten först publicerad 21 september 2020, återpostad 28 augusti 2023

Länkar:

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 

One response to “Cottingley Fairies

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning