Nomineringarna för 2023 års Folkbildare respektive Förvillare hanteras nu intensivt av VoF:s riksstyrelse. Vi vill tacka alla som inkommit med bidrag och välformulerade motiveringar!*
Bedömning av kandidater till Årets Folkbildare respektive Förvillare
Nomineringar till folkbildar- och förvillarutmärkelserna kommer in kontinuerligt till föreningen. Vissa nomineringar är mycket väl underbyggda med tydliga motiveringar till varför den nominerade är en värdig kandidat, ofta med länkar till böcker, artiklar eller inspelade publika framträdanden. Andra är mer kortfattade, i vissa fall bara med ett namn. Naturligtvis har väl underbyggda nomineringar en större möjlighet att få en rättvis bedömning, men alla noteras.
Redan i början av november börjar styrelsen gå igenom de förslag som lämnats in under året. Nya kandidater kan fortfarande inkomma, men för att styrelsen skall kunna hinna göra en rimlig bedömning av alla potentiella pristagare sållas ett tiotal från varje kategori ut som starka kort. Dessa bedöms sedan genom att olika styrelsemedlemmar får i uppgift att göra en fördjupad undersökning av en eller flera nomineringar. Till hjälp tas oftast externa experter inom de områden där respektive kandidat verkar. Föreningen har ett stort kontaktnät av forskare som kan tillfrågas och i vissa fall finns även egen kompetens. En ytterligare åtgärd är att söka av sociala medier, där föreningen har stor hjälp av en omvärldsbevakningstjänst som vi abonnerar på. Det mesta som skrivs och sägs om kandidaterna noteras. Vi vill få en god bild av vad en potentiell pristagare har uträttat, och naturligtvis också se till att priset inte tillfaller någon eller några som emellanåt ägnar sig åt pseudovetenskap.
Vid flera möten under senhösten gås det insamlade materialet igenom. I vissa fall är det tydligt att en kandidat står ut som en självklar pristagare. Lika ofta kan det ha utkristalliserat sig flera namn som anses likvärdiga. Dessa diskuteras vidare, och om inte total enighet nås röstar styrelsen och beslut tas på majoritetsbasis. För folkbildarkandidater som gjort något beundransvärt som föreningen vill lyfta, men som inte når hela vägen, finns möjligheten till ett hedersomnämnande. Exempel på hedersomnämningar är Jasper Lake för dokumentären De utvalda barnen (2021) samt Matilda Skarehag och Eva Ejdeholt för sina wallraffande reportage i Nerikes Allehanda (2022).
Flera faktorer anses vara viktiga när vi utser Årets folkbildare. Den mest självklara är naturligtvis att man verkat för god folkbildning. Med detta avses inte bara att ha förmedlat god vetenskaplig kunskap, utan att den är anpassad för att nå ut brett. Vi har massvis med duktiga forskare, journalister och andra aktörer, men en folkbildare skall kunna förmedla vetenskap på ett sätt som attraherar de breda folklagren. I vissa fall kan priset ges till någon som styrelsen anser har en potential att nå ut, men som kan ha nytta av både uppmärksamheten kring priset och prissumman för att underlätta sitt mål. En ytterligare faktor är om kandidaten gör en insats som egentligen inte är självklar. Att exempelvis Folkhälsomyndigheten ägnar sig åt folkbildning är naturligtvis bra, men det är också det man förväntar sig av dem. Som kontrast kan nämnas 2020 års folkbildare, Åsa Wikforss och Fri Tanke Förlag. Wikforss skrev en utmärkt bok om desinformation (Alternativa Fakta, 2020) som gavs ut av förlaget. Det var berömvärt, men det som framför allt förärade dem priset var att de dessutom skänkte tiotusentals böcker till gymnasieskolor runt om i landet.
Motsvarande typ av resonemang har styrelsen även när det gäller utnämningen av Årets förvillare. Att man på en tv-kanal har program där man jagar spöken kan tyckas vara oseriöst, men samtidigt är det nog få som tar de påstådda andekontakterna på allvar. Om däremot etablerade dagstidningar eller nyhetsredaktioner som har förtroende hos allmänheten slarvar med faktakontrollen och sprider pseudovetenskap eller konspirationsteorier är situationen mycket allvarligare. Att man mitt i en nyhetssändning har inslag där knackningar på axeln påstås bota ångeststörningar eller att dagstidningar har hälsobilagor som på felaktiga grunder skrämmer upp läsarna är betydligt skadligare. Förutom den direkta skadan som felaktiga hälsoråd kan ge, undermineras också allmänhetens förtroende för de källor som bör anses vara mer pålitliga. I dagens medieklimat är det kanske den största faran. Vad gäller att utse enskilda individer till förvillare är föreningen noga med att beakta genomslag och nivå av offentlig persona.
* De nomineringar som kom in efter 15 november hamnar på nomineringslistan för 2024.
Fortsätt med detta! Det blir allt viktigare att bekämpa konspirationsteorier och annat humbug ju mer de florerar. Vad som jag tycker är oroande är den reklam för olika preparat som sägs ”fixa till prostatan” som vissa har problem med på natten.. Utan vetenskapliga belägg förstås. Något som kan leda till att män inte i tid kontaktar läkare som kan göra en vetenskapligt underbyggd undersökning av problemet.