post id: 33894
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=33894
Skeptisk måndag

War on Christmas

Ängel
Änglarna gråter av oro i tider av julekrig
Bild: Public Domain

 

Ett kulturellt krig mot julen

Tongångarna må inte vara lika höga i Sverige om vilket som är det rätta sättet att fira julhelgerna i det offentliga samtalet som de är i USA. Att det finns en uppfattning om någon form av ideologisk krigföring mot det kristna julfirandet – ”War on Christmas” – har nog ändå nått en del av oss på den här sidan Atlanten. Så vad handlar det så kallade kriget mot julen om och finns det någon grund för oron?

Under Donald Trumps presidentvalskampanj 2016 svor han att ”ta tillbaka” den traditionella julhälsningen Merry Christmas (i kontrast till Happy Holidays som den påstådda PK-eliten på senare år ska ha forcerat fram i samhället som en mer kulturellt inkluderande hälsningsfras).

Konservativa opinionsbildare i USA har sedan mitten av 00-talet tagit till brösttoner om jultraditionens förfall när december närmar sig. En uppsjö av skräckexempel – om inställda julparader och varuhuspersonal som av arbetsgivaren tvingats säga Happy Holidays till kunder – brukar komplettera dessa alarmistiska uttalanden.

I en sändning i Fox News 2004, till exempel, menade Bill O’Reilly att ”sekulära, progressiva krafter” försöker radera [kristna] religiösa uttryck i det offentliga rummet i syfte att propagera för homoäktenskap, abort, dödshjälp, legalisering av droger och socialiserad skattepolitik.” Vilka dessa sekulära, progressiva (och, underförstått, ondskefulla) krafter med dessa dunkla syften är förklarades inte närmare i just det inslaget, men i den här kontexten brukar en säker gissning vara:

  • kommunister,
  • demokrater,
  • ateister,
  • ”den internationella juden”,
  • ”muslimkramare”, alternativt
  • alla ovanstående.

Ett annat exempel på upplevd antijulpropaganda från vagt utpekade antagonister är att förkorta ”Christmas” till ”X-mas”. Den alternativa stavningen påstås vara de illvilliga samhällskrafternas försök att ta bort Kristus från julen – att ta ”Christ” ur ”Christmas”.

Hotas och motarbetas det kristna julfirandet i USA? Har det i såna fall skett i eskalerande nivå sedan millennieskiftet? Har de gudstroende republikanerna fog för sin oro över att snart inte få hedra Jesubarnets födelse i det öppna? Låt oss titta närmare på några aspekter av det tankegodset.

Tomte
Jultomten redo att försvara julen med ett strykjärn
Bild: Public Domain

Alarmism om julens annalkande död: en amerikansk historia

Redan 1921 skrev den kände affärsmagnaten och antisemiten Henry Ford i en av sina propagandistiska pamfletter att det för allmänheten förestod svårigheter i att hitta julkort som anspelade på Jesu födelse. Det menade Ford var ett resultat av att inflytelserika judar vill nedmontera de kristna jultraditionerna. ”Alla underlag om det judiska motståndet mot jul, påsk och vissa patriotiska sånger visar det.” Det Ford hade som grund för sina slutsatser var några tillfällen där judiska företrädare ifrågasatt kristendomskunskap och bibelläsning i kommunala skolor, då kristen indoktrinering av skolbarn inte rimmar särskilt väl med den amerikanska konstitutionens garanti för religionsfrihet.

Ford pekade vidare på att judiska ägare av några av USA:s mest framgångsrika varuhus minsann tjänade stora pengar på att sälja julrelaterade produkter. I en nästan beundransvärd tankevurpa var det något som Ford ansåg stärkte argumentet om att judar konspirerar för att underminera julens religiösa betydelse. (Läs mer om antisemitiska nonsensargument i Skeptisk Måndag om Förintelseförnekelse.)

Housewife
Hemmafru (Tetra Pak, 1950-tal)
Bild: CC AS 2.0

På 1950-talet blev hemmafrun och kärnfamiljen det tongivande idealet i det amerikanska samhället. Allmänheten strävade efter trygghet och förutsägbarhet i kontrast till fasorna av det nyss upplevda andra världskriget. I samma veva kom kyrkan att växa som en aktad samhällsbärande pelare; perioden 1955-1958 gick hälften av alla amerikaner till kyrkan på söndagsmorgonen. En följd av det var ett ökat värnande om kristna seder och traditioner.

I Women’s Wear Daily 1954 kan vi hitta ett exempel på en lokal kamp för att ”put back ’Christ’ in Christmas”. Om detta handlade om en oro för den alternativa stavningen ”X-mas” eller ej framgår inte, men det resulterade i att en julkrubba med 15 bibliska figurer av naturlig storlek uppfördes i en allmän park i Iowa.

1957 godkändes en julkrubbescen på ett kommunalt gymnasium, vilket föranledde samma kritik som Ford rasade mot 1921 – nämligen att det stred mot principen om att hålla stat och kyrka separat (enligt första tillägget av USA:s konstitution). Protesterna möttes av anklagelser om intolerans mot religiösa grupper och alarmism om att rödstrumpor försöker ”ta Christ ur Christmas”.

Om antireligionsalarmism börjar låta som ett återkommande inslag i den amerikanska samhällsdebatten så beror det på att det är just det. Likadant lät det när flower power-generationen utmanade kristen konservatism på 1960-talet.

Under 1970- och 80-talen ökade allmänhetens medvetenheten om etnisk och religiös mångfald. Sekularismen fick fotfäste; 1980 fattade Kentuckys högsta domstol beslut om att krav på att De Tio Budorden skulle finnas i varje kommunalt klassrum stred mot konstitutionen; 1986 dömde USA:s federala appellationsdomstol ut en lag i Louisiana om krav på att lära ut kreationism vid sida av evolutionsläran som okonstitutionell. I Reaganerans nykonservativa 1980-tal skapade detta en perfekt arena för en aggressiv och polariserad religionsdebatt för en god tid framöver.

Enligt David Emery på debunkningsplattformen Snopes uppfanns begreppet War on Christmas troligen år 2000 av en [stock]konservativ författare vid namn Peter Brimelow. I ett blogginlägg från december 2000 varnade han sina läsare om att kriget mot julen var en del av ”the struggle to abolish America”. (Troligen syftade han endast på USA och inte hela den amerikanska kontinenten.)

Några år senare lyfte uttrycket och oron för det påstådda fenomenet. En grupp vid namn Committee to Save Merry Christmas formades 2004 och uppmanade till bojkott av stora varuhus som Macey’s och Bloomingdales på grund av… ja, exakt vad Henry Ford påstod 80 år tidigare:

“A covert and deceptive war has been waged on Christmas to remove any mention of it from the public square during the Christmas season. During the past several years, and with great effectiveness, we have observed a consistent and relentless move to culturally pressure merchants, businessmen and individuals to remove the words ‘Merry Christmas’ from their advertising, decorations and promotional materials.”

www.savemerrychristmas.org

Från 2005 och framåt rullade idén på med stor genomslagskraft och med god draghjälp från Fox News fram till idag.

Happy Holidays och X-mas: en språkhistoria

Den svenska motsvarigheten till Happy Holidays,  ”God Helg”, har nog för de flesta mer en känsla av Gammelsverige än av moderna tiders ”politiska korrekthet”. Det kan bero på att den sekulära hälsningsfrasen de facto har några goda år på nacken. ”Happy Holidays” har använts i USA sedan mitten av 1800-talet. Förutom att vara en kulturellt inkluderande hälsning så kunde den ju användas över både advent och nyår. Praktiskt!

Etymologiskt finns det fler intressanta aspekter. Ordet holiday uppkom på 1500-talet som ersättning för det medeltida ordet haliday. Det ordet var i sin tur en utveckling av fornengelskans haligdæg med betydelsen helig dag – vilket får ses som allt annat än sekulärt.

Förkortningen X-mas finns belagd sedan 1700-talet och var vanligt förekommande under nästkommande sekel. Om det är ett sätt att ta bort ”Christ från Christmas” skrev språk- och datavetaren Peter Olausson så här i ett inlägg på bloggen Faktoider:

Men X:et motsvarar här den grekiska bokstaven chi. Stora chi skrivs Χ (bokstaven här till vänster är alltså inte ett latinskt X utan ett genuint grekiskt versalt chi, HTML-koden 935). Ett ord som inleds med chi är χριστός christós, ”den smorde”, som blev ”kristus”. Den vanligt förekommande titeln – för det är ju vad det är – har ofta förkortats, även i hur officiella sammanhang som helst.

Vidare poängterade Olausson att den kända kristna fisksymbolen också är ett resultat av en – enligt tidigare logik ”okristen” – förkortning:

Förkortningar och ”koder” har kristna använt från första början. Som när man tog ramsan ”Jesus Kristus, Guds son, frälsare”, på klassisk grekiska Ἰησοῦς Χρῑστός Θεοῦ Υἱός Σωτήρ Iesous Christos Theou Huios Soter, och förkortade den till IΧΘΥΣ ichthys, det vill säga ”fisk”. Och sedan använde fiskar som symbol för sin tro; till att börja med kanske som ett hemlig tecken till invigda, men sedan dess har den blivit desto mer känd.

Vilka slutsatser som än dras av bakgrunden till de båda uttrycken så är de rimligtvis inte i linje med att de är vare sig okristna eller moderna påfund av politiskt korrekta opinionsbildare.

Så… är julen döende?

Det finns inga bevis på att det föreligger någon omfattande konspiration för att eliminera kristet julfirande. Av allt att döma får den idén sin näring av opinionsbildare som vill se USA som ett kristet land (hur mycket den uppfattningen än strider mot landets konstitution). Sekulära och icke-kristna religiösa uttryck kan genom sin blotta existens uppfattas som ett hot om man vill intala sig själv – och andra – om att man lever i en uttryckligt kristen nation.

Ett antal undersökningar utförda av Pew Research Center visade dessutom att jul firas av en överväldigande majoritet av nordamerikaner oberoende av religionstillhörighet. 96 % av amerikaner firar jul på något sätt, liksom 81 % av icke-kristna. Tre fjärdedelar av amerikanska hinduer uppgav i en undersökning att de firar jul och 32 % av amerikanska judar sade sig ha julgran hemma. De flesta icke-kristna ser dock julen som en kulturell tradition snarare än en religiös sådan. Men det utgör knappast en rimlig oro för gemene mans möjlighet att själv fira julen på valfritt vis – såsom ett kristet sådant.

 

Vidare läsning:

Pontus Böckman, Jultomten och Coca-Cola, Skeptisk Måndag med VoF (19 december 2022)

Källor:

 

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning