De flesta av oss har antagligen teorier om allt möjligt. Min teori om att jag förmodligen glömde min hammare i husbåten förra veckan samsas i mitt huvud med teorin att om jag kliver ut genom fönstret på andra våningen i min villa så kommer jag att trilla i marken och skada mig.
Någonstans tror jag mig också veta vissa teorier är mer värda än andra. Det finns teorier som jag inser har utarbetats och bevisats av personer som vet mycket mer än jag inom ett ämne – den allmänt mest kända teorin är förmodligen Einsteins speciella relativitetsteori: E=mc2. Jag tror mig veta att det betyder att energin (E) är lika med massan (m) gånger ljusets hastighet (c) upphöjt i 2. Det är inte min egen teori och jag kan inte säga att jag förstår den i detalj. Men jag förstår och accepterar att experter inom området gång på gång empiriskt (genom experiment) har konstaterat att teorin stämmer överens med verkligheten. Formeln kan pålitligt användas för att förutse vad som ska hända i specifika fall.
Vad är det då som skiljer teorin om var min hammare befinner sig och Einsteins speciella relativitetsteori?
Teorier av olika slag
I grunden är skillnaden en semantisk (språklig) fråga. Vi använder ordet ”teori” för att beteckna två olika saker:
- Det första fallet (”jag tror att min hammare är på husbåten”) är ett löst antagande eller en spekulation. Idén har inte undersökts vetenskapligt och vi vet inte hur sann den är. Vetenskapligt sett kallas detta en hypotes. Idén som sådan kan vara mer eller mindre sannolik men vi vet inte om den stämmer förrän vi har undersökt saken på ett objektivt och opartiskt sätt.
- Den speciella relativitetsteorin är däremot en vetenskaplig teori. Det är inte bara en idé, den har testats och verifierats otaliga gånger av många olika personer i ett stort antal olika experiment. Den skulle kunna vederläggas (falsifieras), men har hittills motstått alla försök att motbevisa den.
Kan en vetenskaplig teori vara felaktig?
Att en teori är vetenskaplig betyder dock inte att den måste vara korrekt. Alla vetenskapliga teorier är på sätt och vis preliminära, såtillvida att nya fakta kan tillkomma som kullkastar den. Vissa teorier är så väletablerade att det är svårt att tänka sig att de skulle kunna motbevisas. Andra skulle kunna behöva modifieras när vi lär oss mer om dem, medan andra rent av har visat sig vara felaktiga. Newtons rörelselagar och Darwins evolutionsteori har stått sig väldigt väl över tid medan till exempel flogistonteorin har förkastats och ersatts av mer korrekta teorier.
Falsifierbarhet
1900-talsfilosofen Karl Popper är en central figur inom vetenskapsteori. En sak som han hävdade var att en idé måste kunna falsifieras för att räknas som vetenskaplig. Idén om Guds existens är till exempel ovetenskaplig. Detta eftersom Gud (så som han/hon/den beskrivs) är allsmäktig och (enligt religiös uppfattning) magiskt kan manipulera vår omvärld för att vilseleda oss och dölja bevisen (se även Special pleading). Guds existens kan alltså inte testas och falsifieras. Detsamma gäller också de flesta konspirationsteorier. De flesta av dem tar bristen på bevis som ett tecken på att en konspiration måste ha dolt dessa bevis.
Medvetet missbruk av ordet ”teori”
Den dubbla betydelsen hos ordet teori utnyttjas ibland av pseudovetare. Kreationister hävdar till exempel ofta att kreationism och evolutionsteori bör läras ut parallellt i skolan, eftersom båda är ”teorier”. De blandar då samman betydelserna. Kreationism är en teori av första betydelsen, men den är inte vetenskapligt fruktbar eftersom den inte kan testas och falsifieras.
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.
Jag känner inte till någon religiös definition av Gud som någon som vilseleder och sedan döljer bevisen, möjligtvis somliga frireligiösa sekter. Det gäller åtminstone inte Svenska Kyrkan.
En vanlig definition av Gud är att likställa Gud med själva universum. Om Gud är universum så behöver du motbevisa att universum existerar för att påvisa att Gud inte existerar.
Universums existens kan inte bevisas. Låt säga att vi gemensamt går samman och enas om dess existens. Det finns de som inte anser att universum existerar och att allt är en illusion, du kan alltså inte få ens 100% enighet om denna teori. Det blir snarast en konspirationsteori. Det närmaste du kan komma är Descartes ”cogito ergo sum”, vilket är subjektivt. De allra flesta anser dock att universum existerar och likaså blir de förstås för dem som råkar kalla universum för Gud, vilket inkluderar Einstein för övrigt.
”Herrens vägar äro outgrundliga” är en fras som traditionellt har använts inom den kristna kyrkan när frågor kommer upp som motsäger fakta och vetenskapliga teorier. Detta är ett skolexempel på ”Special Pleading” (se länk ovan) och är ett sätt att avfärda obekväma ifrågasättanden av religiösa dogmer. Ett exempel på en sådan dogm är bibelns skapelseberättelse som direkt motsägs av den väl underbyggda evolutionsteorin. (Att just Svenska Kyrkan har upphört att bestrida evolutionsteorin är ju bra för dem – men det ändrar ingenting i argumentationen ovan.)
Om det är vanligt att definiera Gud som ”själva universum” vet jag inte, men det är helt ovidkommande vare sig Einstein gjorde det eller ej. Den som bestämmer sig för att definiera Gud (på detta eller något annat vis), utgår från att det redan är etablerat att Gud är något som existerar*). Innan vi förklarar något måste vi visa att det finns något att förklara.
*) Man kan naturligtvis även definiera saker som inte existerar (t ex enhörningar) men då pratar vi om saker som är fantasier och ligger utanför diskussionen om vetenskapliga teorier.
Gamla testamentet är inom kristendomen en referens till nya, och många kyrkor tolkar idag 1:a mosebok som rent allegorisk. Religion bör vara en subjektiv företeelse, och när den inte är det så handlar det vanligtvis om att det finns en politisk agenda med i bilden.
Man behöver förstås inte vara religiös för att kritisera evolutionsteorin, och man behöver inte tro på just kreationism för att tänka sig andra förklaringsmodeller. Där är ju vetenskapliga metoden fantastisk just iom att den inte är dogmatisk, och vetenskap och dogma står i direkt motsatsförhållande.
Enhörningar existerar dock. Europeiska resenärer beskrev under medeltiden en hästliknande varelse ned horn på nosen. Vad vi idag kallar noshörning. Grönlänningar blev sedan rika på att sälja enhörningshorn till europeiska hov där de smyckade exempelvis kungatronar, även om dessa tillhörde narvalar. De enhörningar vi förknippar med regnbågar är dock påhitt.