Ett vanligt förekommande tanke- och argumentationsfel är att inte skilja på vad som är sant på gruppnivå och vad som gäller i det enskilda fallet. Något tillspetsat kan det låta så här:
Jag tror inte på att det är nyttigt med motion för jag känner en som motionerade och ändå blev sjuk.
Eller omvänt:
Det kan inte stämma att du inte mår bra av att springa eftersom samtliga studier visar att motion har en god effekt på hälsan.
Båda dessa två slutsatser är exempel på felslutet förhastad generalisering. Om man i stället vill undersöka saken mer nyanserat är det bättre att titta på statistiska samband. För att visa effekten av motion på mående så studerar man en större grupp människor och drar slutsatser utifrån hela resultatet.
Får man då fram att till exempel 70% av deltagarna mår bättre av att motionera kan man säga att man på gruppnivå ser en positiv effekt av motion. Men observera att det i exemplet, och de flesta fall i verkliga livet, inte rör sig om ett hundraprocentigt samband. Ett individuellt fall motbevisar alltså inte det faktum att motionen generellt sett har en positiv effekt på måendet. Mår någon inte bättre av att motionera så tillhör hen helt enkelt de 30% som inte ser en positiv effekt av motion.
Resultatet från undersökningen i exemplet ovan säger inte heller något om alla andra faktorer som kan påverka hälsan. Det är alltså fullt möjligt att motionera och bli sjuk ändå.
Inte heller går det utifrån exemplet säga vilken effekt som motion har på en enskild individ. Rent statistiskt borde ju personen tillhöra majoriteten – det vill säga de som mådde bättre av motion och motion kan därför vara en god rekommendation. Men personen kan ju också tillhöra de övriga trettio procenten.
I ett extremfall av argumentet ovan försöker man hävda att något inte är något större problem för att det inte är ett problem för en själv.
Det kan inte stämma att vi har ett stort problem med stillasittande i samhället, för jag går faktiskt mer än 10 000 steg varje dag.
Förutom det som beskrivits ovan, om skillnad på grupp och individ, är det ganska förmätet att tro att något inte är ett problem i allmänhet, bara för att det inte drabbar en själv. Vi skulle alla må bra av att lyfta blicken från oss själva och våra närmaste mellan varven.
Riskfaktorer
Ett angränsande tankefel är att tro att en riskfaktor är något som innebär ett 100% samband. Men att säga att till exempel rökning är en riskfaktor för lungcancer är inte samma sak som att säga att alla som röker garanterat får lungcancer. Det säger bara att rökning ökar risken.
Det är i sammanhanget också viktigt att skilja på den relativa risken och den absoluta risken/risken i absoluta tal. Att säga att något ökar risken för att få cancer med 30% kanske låter otäckt. Men 30% är den relativa risken. Risken i absoluta tal kanske innebär en ökning från 1/100 000 till 1,3/100 000. Mycket mindre skrämmande, eller hur?
Några ord om anekdoter
Visserligen är det viktigt att förstå att ett enskilt fall inte motsäger en generell trend, men ibland så avfärdas anekdoter lite väl lättvindigt. Om någon hävdar att det inte finns svarta svanar räcker det faktiskt med ett enskilt exempel på en svart svan för att visa att frågeställaren har fel!
Mer läsning:
- VoF: Anekdotisk bevisföring
- VoF (lista över logiska felslut): Förhastad generalisering
- Journal of Clinical Hypertension: Relative vs absolute risk and odds: Understanding the difference
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.