Möten 2001

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Kjell Hansson Mild

Alltfler rapporter berättar om påverkan av mobiltelefoner på, hjärnans elektriska aktivitet och funktioner. Flera studier har också gjorts om hjärntumörer och mobiltelefonanvändning, och några av dessa finner en ökad förekomst av hjärntumörer hos användare av främst analoga telefoner.

I föredraget kommer dessa olika problem att belysas likväl som de problem som finns kring hur mycket av strålningen som absorberas i användaren.

Kortfattat kommer också den senaste utvecklingen kring magnetfält och cancer att belysas. WHO:s expertorgan har i somras klassificerat lågfrekventa magnetfält som en möjlig cancerframkallare och detta bör enligt WHO leda till att vi tillämpar försiktighetsprincipen för exponering för dessa fält.

Kjell Hansson Mildär forskare vid Arbetslivsinstitutet och adjungerad professor vid Örebro universitet. Han är ordförande för sektion K inom Svenska Nationalkommittén för Radiovetenskap, som är en kommitté inom Kungliga Vetenskapsakademien.

Datum: torsdagen den 6 december.

Är det något speciellt med ekologisk odling?

Olle Pettersson, agronomie doktor, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

I debatten kring jordbrukets miljö- och resursproblem har ekologisk odling blivit något av ett nyckelord. Flera livsmedelskedjor hårdlanserar ekologiska produkter. Regering och Riksdag vill att 20 procent av jordbruket skall drivas ekologiskt år 2005. Förväntningarna är stora att detta skall bidra till att minska odlingens miljöeffekter och ge oss hälsosammare livsmedel.

Men vilken roll kan egentligen den ekologiska odlingen spela i detta sammanhang? Håller de empiriska och teoretiska argumenten för odlingsformens förmodade fördelar? Vilka problem löses bäst med ”ekologiska” resp. ”konventionella” medel och metoder?

Olle Pettersson är agronomie doktor och har som statskonsulent vid Sveriges lantbruksuniversitet under många år arbetat med frågor kring odlingens miljöproblem. Han har också ofta skrivit populärvetenskapligt i dessa och näraliggande ämnen, senast i uppsatsen ”Den postdarwinistiska odalmannen” (Forskning och Framstegs essäbilaga till nr 5, 2001). Se också hans uppsats i Folkvett 1991: Ekologisk mysticism i odlingen.

Datum: tisdagen den 23 oktober.

Vad ska man tro?

Lars Bergström

En vanlig tanke är att man inte ska tro på något som man inte har förnuftiga skäl att hålla för sant. Föredraget handlar om hur denna maxim ska tolkas och om den är en rimlig princip.

Lars Bergström är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, efter att tidigare – under åren 1974 till 1986 – ha varit professor i samma ämne vid Uppsala universitet. Han har särskilt forskat inom värdeteori, vetenskapsteori och moralfilosofi.

Datum: torsdagen den 27 september.

Om svenskarnas tro på paranormala fenomen

Sven-Eric Morhed

Den moderna epoken kännetecknas bland annat av en successiv höjning av den allmänna utbildningsnivån. Mot denna bakgrund kan det tyckas överraskande att det ännu finns människor som är vidskepliga eller hyser andra föreställningar som strider mot en vetenskaplig världsbild. I föredraget presenteras statistiska data om svenskarnas inställning till paranormala fenomen liksom till vetenskap och kunskap. Med hjälp av djupintervjudata ges exempel på hur enskilda individer förhåller sig till det oförklarliga – hur det förklaras, vilka funktioner det kan ha, etc. En annan sak som uppmärksammas är att vetenskapliga teorier delvis fyller olika funktioner i en vetenskaplig kontext och inom ramen för en människas livsåskådning.

Sven-Eric Morhed är teologie doktor och disputerade i januari 2001 på avhandlingen Att förklara det oförklarliga – En livsåskådningsstudie om människors tolkningar av paranormala fenomen i en vetenskaplig tidsålder (Abstract). Efter disputationen har Morhed varit knuten till teologiska institutionen vid Uppsala universitet och fortsatt sin forskning inom ramen för projektet ”Livsåskådning, etnicitet och natursyn”, vilket stöds av Riksbankens jubileumsfond.

Datum: måndagen den 11 juni.

Antroposofi – vetenskap eller villfarelse?

Håkan Blomqvist och Hans Isaksson

Föredrag av Håkan Blomqvist, bibliotekarie och förbundsordförande i Humanisterna: ”Antroposofi – ockultism som blivit rumsren”.

Föredrag av Hans Isaksson, leg. läkare: ”Antroposofisk medicin – en kritisk granskning”.

Dessutom allmän diskussion.

VoF arrangerar tillsammans med Humanisterna.

Datum: torsdagen den 10 maj.

Årets folkbildare 2000: Medicinjournalistik på lyssnarnas uppdrag – trettio år vid mikrofonen

Gunilla Myrberg

Gunilla Myrberg utsågs till Årets folkbildare 2000 för sin oförtröttliga folkbildande insats som radiomedarbetare i medicinska frågor. Hon har varit verksam vid Sveriges Radio alltifrån Dagens eko på 60-talet till Vetandets värld där hon fortfarande medverkar. Däremellan sändes, fram till pensioneringen för några år sedan, hennes mycket långa och uppskattade serie Kropp och själ. Gunilla Myrbergs folkbildarinsats beror till stor del på förmågan att som intervjuare i svåra ämnen kunna förena en kvalificerad utfrågning med rollen som lyssnarnas representant. Därigenom har hon fungerat som pedagogisk rapportör från viktiga forskningsfronter.

Datum: torsdagen den 3 maj.

Placebo och placeboeffekter i medicinen

Harry Boström

Placebo – från latinets ”jag skall behaga” – är en ibland önskvärd men ibland besvärlig och ofta svåridentifierad komponent i de flesta behandlingsmetoder. Vad består placeboeffekten av och hur kan den förklaras?

Harry Boström är professor emeritus i medicin vid Uppsala universitet och var tidigare verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han medverkade som en av de mer kritiska rösterna i alternativmedicinutredningen 1989 och höll samma år föredrag hos V&F om denna. Numera har han uppdrag som konsult för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Boström organiserade hösten 1999 en konferens om placebo i Stockholm som resulterade i en nyligen utkommen bok med titeln Placebo (se denna sida).

Datum: torsdagen den 29 mars.

Hur rätt hade Darwin?

Marianne Rasmuson

De flesta biologer accepterar idag utan vidare att livets mångfald har uppkommit genom evolution och att mekanismen bakom denna process är det naturliga urvalet, där små ärftliga variationer påverkar individens chanser till överlevnad och fortplantning. Denna centrala biologiska teori framfördes av Charles Darwin år 1859. Sedan dess har hans teser ständigt prövats och omprövats i takt med att nya fakta kommit fram, och fortfarande pågår diskussioner mellan kritiker och försvarare.

Marianne Rasmusonär professor emerita i genetik, Umeå universitet, och medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. Hon har forskat inom bl.a. populationsgenetik, skrivit flera populärvetenskapliga böcker samt deltagit flitigt i den allmänna debatten om genetiska och biologiska frågor.

Datum: måndagen den 12 februari.