Medialitet som partnermisshandel

Publicerat i Folkvett nr 4/2009.

SEXHEALERN Lögner, svek och brott i andlighetens namn. Mia Ottosson. Parthenon förlag, 2009, 240 s.

Mia och ”M” var förgrundsfigurer i Karlstads Spiritualistiska förening och International Spiritualist Federation. De var det perfekta paret med en stor andlig uppgift. Bakom fasaden använde M skuldbeläggande, orimliga krav och en påstådd förmåga att kanalisera andar för att kontrollera Mia. Utan att Mia vågade misstänka något förgrep M sig på unga kvinnor han gav ”healing” till. Hela tiden använde M ”andeguiderna” som alibi för övergreppen och hans offer trodde honom. Mia trodde honom också.

Boken redogör på ett rättframt sätt för hur Mia möter M och deras förhållande växer fram. M berättar tidigt att de två varit gifta i ett tidigare liv och är ämnade för varandra, att de har en stor uppgift framför sig som de bara kan klara tillsammans. Genom hela historien tar M denna föreställning om en andlig uppgift till intäkt för sexuellt utnyttjande, misshandel, ekonomiskt bedrägeri och för att Mia skall ha maten på bordet när M kommer hem från arbetet. Han kontrollerar hennes vikt, hennes klädsel, hennes smink, hennes hygien, allt med ursäkten att det är andarna som gör det, inte han. Mia tror honom.

Mia är inte ensam om att ha levt i ett dysfunktionellt förhållande med misshandel och kontrollbehov. Skuldkänslor, rädsla för ensamhet och direkta hot gör att många stannar i sådana förhållanden. Det behövs inga andar för att fastna i en sådan situation, men makten M ges av dem som tror på hans förmåga gör situationen mycket värre. Så länge Mia tror honom kan hon inte ta sig loss.

Så småningom börjar Mia tvivla. Varför intresserar sig andarna för hennes smink? Kan en indiansk ande heta ”Cheroki”? Ser inte M ganska löjlig ut när han kanaliserar? Varför vill han inte använda sitt riktiga efternamn? Hur kan andarna spela bort hela den gemensamma reskassan på ett bägarspel i Benidorm? När Mia inte längre tror på M får hon kraften att ta sig ur förhållandet. Det är då hon får kännedom om de sexuella övergreppen mot andra kvinnor som sökt M:s hjälp.

För mig som skeptiker är boken svår läsning. Språket är enkelt och okomplicerat, men jag vill skrika åt Mia att bryta upp, att se igenom lurendrejeriet, slå sig fri! När hon till slut gör det är det befriande och smärtsamt. Även efter uppbrottet håller hon fast vid att den andliga förmågan och andevärlden är verklig. Detta blir hennes tröst efter det sönderslitande förhållandet. Som skeptiker hoppades jag att hon kunde finna en mer naturalistisk världsbild, men som medmänniska är jag glad att Mia har kunnat fortsätta i en verksamhet där hon har många vänner. Det tror jag att hon behöver.