Svar direkt (till Adrian Parker)

Vad man får och inte får forska om avgörs i praktiken av forskningsfinansiärerna. Att dessa inte tilldelar parapsykologin några större pengar beror inte på något stalinistiskt tankeförtryck, hur det än kan kännas för den som vistas i den trängre kretsen. Det beror på att parapsykologin aldrig fått fram några resultat som är upprepningsbara i robust mening, och därför inte ens lyckats övertyga omvärlden om att forskningsobjektet existerar.

Det är ytterst ovanligt (och ytterst olämpligt) att skeptiker avfärdar resultat med hänvisning till att de skulle gå emot det sunda vardagsförnuftet. Den moderna fysiken må vara svårbegriplig för lekmannen, men den har till skillnad från parapsykologin starkt empiriskt stöd. Min GPS skulle inte funka om Einstein hade fel.

Att en planet i vårt universum är lämplig för liv tolkas av många inte som något annat än ett uttryck för den svaga antropiska principen: vi skulle inte kunna observera universum och förundras över det om det inte var lämpligt för liv. Det behöver alltså inte bero på att världen är skräddarsydd.

Etzel Cardeñas begrepp epistemological totalitarianism var en nyhet för mig. Om han anser att skeptiker står för ett kunskapsmässigt förtryck så anser han nog att hela den vanliga vetenskapen gör det, för skeptiker har sällan åsikter som avviker från majoritetens inom vetenskapen. Att beskylla kritiker för kunskapsmässigt förtryck ger ett sekteristiskt intryck och gagnar inte ett gott debattklimat.

Martin Rundkvist