Debatt: Ett genmäle angående värdet av traditionell visdom

I  Folkvett 2011:4 skrev jag om kryptozoologi och kom in på några kunskapsteoretiska resonemang som arkeologen Martin Rundkvist i nummer 2012:1 vände sig emot.

Mest av allt verkar han ha retat sig på något jag, närmast i förbigående, skrev om feng shui. Vad jag med utgångspunkt från synen på förekomsten av drakar i Kina sökte förklara var de perspektiv antropologer kallar emic och etic, d.v.s. en sorts ”inifrån-förståelse” respektive en utomståendes analys. Med exemplet om sjukhusbygget ville jag rikta blicken mot behovet av kommunikation över gränser mellan världsbilder snarare än att ge uttryck för min egen värdering av feng shui.

”Enligt min mening bör man betrakta traditionella tankesystem som slumpmässigt relaterade till verklighetens egenskaper tills man testat dem kritiskt och systematiskt”, skriver Rundkvist. Jag antar att ”man” avser en modern vetenskapsperson, men i min artikel ville jag just visa att huruvida ”man” tar till sin uppgift att testa eller ifrågasätta en viss aspekt av traditionellt präglad kunskap har att göra med vilken vetenskap ”man” representerar. Den antropolog som dokumenterar uppfattningar om exempelvis kryptider har för det mesta lämnat åt zoologer att utvärdera frågan om dessa djurs existens, men en verkligt tvärvetenskaplig kryptozoologi behöver både emic- och etic-perspektiv.

Såsom gammal naturvetare håller jag självfallet med Rundkvist om att traditionellt präglad kunskap bör testas kritiskt och systematiskt. Att ett kunskapssystem som feng shui är problematiskt i det hänseendet därför att det ”undandrar sig en precis definition” och att man därför kan få olika svar beroende på vem man talar med, är typiskt för kunskap som växt fram i traditionellt präglade sammanhang. Det ställer forskare inför flera metodologiska problem, varav ett gäller vem och hur man ska intervjua. Vilka geologiskt förankrade kunskaper som kan tänkas ha legat bakom den kinesiska uppfattningen om olämplig byggplats kan jag inte uttala mig om. Men det är inte omöjligt att djuplodande intervjuer skulle ha kunnat visa att det i den traditionellt präglade kunskapen fanns insikter som byggherrarna skulle ha haft nytta av. I alla händelser vill jag inte utan vidare ansluta mig till Rundkvists kategoriska avståndstagande från uppfattningen att exempelvis ”feng shui kodifierar ett slags förvetenskapliga generaliseringar av erfarenheter om hur man bör bete sig vid byggen.”

Enligt Rundkvist ska antropologer och religionsvetare studera hur idésystem ser ut, men även ”betrakta dem som vidskepelse tills motsatsen bevisats”. Jag tycker att antropologer och religionsvetare ska beskriva, analysera och försöka nå en förståelse i meningen grasp the native’s point of view, som antropologen Bronislaw Malinowski uttryckte saken. Däremot bör de, i synnerhet i studier av andra kulturer, undvika begreppet ”vidskepelse”, eftersom det så lätt leder till fördomsfulla slutsatser om att de människor det handlar om skulle vara intellektuellt underlägsna på något sätt.

Rundkvist verkar inte dela min uppfattning att traditionellt präglad kunskap kan ha ”en egen rationalitet i relation till verkligheten eftersom den funkar” alldeles oavsett hur en utomstående modern vetenskapsidkare från sitt etic-perspektiv säger att verkligheten förhåller sig. Jag tror ingalunda att den alltid fungerar, men däremot menar jag att två personer mycket väl kan ha diametralt motsatta verklighetsuppfattningar och ändå utifrån sin respektive grupps givna förutsättningar anses förnuftiga. Kanske är även Rundkvists och mina rader i ämnet ett exempel på det.
Thomas Malm

Svar direkt:
Jag vill ha svar på frågor, inte få någons förnuft bedömt

Malm har rätt: en verkligt tvärvetenskaplig kryptozoologi behöver både emic- och etic-perspektiv. Men med den ambitionen är den en gren av det i sig ganska marginella universitetsämnet etnozoologi, specialiserad på fantasidjur.

Mångstämmiga idébyggen som växer fram i traditionellt präglade sammanhang faller inte inom det jag kallar kunskap, utan inom folktron. Den som berättar sagor om näcken eller himmelsdraken traderar inte kunskap, utan folklore. Olika kulturer har inte inkommensurabel kunskap. De har inkommensurabel folklore.

Givetvis kan man inte fungera som socialantropolog om man talar om för sina informanter att man ser deras tro som vidskepelse. Det gäller även för den som studerar grupper inom den egna kulturen, vilket är mycket vanligt inom etnologin. (Etnologerna har ju i stort sett övergivit sitt klassificerande av jordbruksredskap och blivit social­antropologer som aldrig reser utomlands.) Att man inte behöver vara dum för att ha ogrundade trosuppfattningar vet väl de flesta.

Thomas Malm är utan tvivel en förnuftig person. Men jag är inte så intresserad av vad folk med olika världsbilder tycker om honom i det avseendet. Jag är intresserad av om han har rätt i sakfrågor. Och samma attityd har jag till feng shui.
Martin Rundkvist