Anden i glaset / Ouija-bräden

Ouija-brädans ursprung

Den så kallade Ouija-brädan så som den är känd från seanser, andebesvärjelse och vissa skräckfilmer var ursprungligen en leksak som uppfanns 1890. Elijah Bond patenterade då ett sällskapsspel i form av ett bräde märkt med symboler för 0-9, A till Z, “yes”, “no” och “goodbye” tillsammans med en hjärtformad planchette. Det var planchetten som var annorlunda, andra så kallade “talande brädor” hade förekommit tidigare. En av hans anställda, William Fuld, tog senare över tillverkningen av spelet och marknadsförde det som Ouija-brädet. Det finns olika förklaringar till namnet. Vissa säger att det är en kombination av franska Oui och tyska Ja, andra att det är ett gammalt egyptiskt ord för tur eller lycka. Fuld själv hävdade att han ”frågade brädet” som stavade fram “ouija”.

Fuld sålde brädan med formuleringar som: ”Överträffar på ett unikt sätt tankeläsning, klärvoajans och fjärrskådning. Det fallerar aldrig att roa och ge underhållning för hela familjen… Ouija ger dig underhållning du aldrig har upplevt… Utan tvekan den mest fascinerande underhållningen för moderna människor i en modern tid.”

Popularitet

Spelet blev en stor framgång och fick många efterföljare, vilket ledde till mängder av utdragna rättegångar om patentet. Under 1920-talet var “de talande brädorna” enormt populära. Men nästan ända sedan de lanserades har Ouija-brädor också varit föremål för digra varningar från religiöst håll. Många har anklagat spelare för att ge sig i kast med satanism och vissa skrivelser hävdade att anhängare hade åkallat djävulen själv genom spelet. I och med filmen “Exorcisten” från 1973 (där den tolvårige Regan leker med ett Ouija-bräde och möter en ny vän kallad “Captain Howdy” som visar sig vara djävulen själv) fick brädet förnyad popularitet och har sedan dess blivit ett vanligt inslag i skräckfilmer.

Ouija-brädor säljer fortfarande bra och patentet ägs nu av Hasbro i USA. Det är också lätt att tillverka en egen variant hemma, med ett uppochnervänt glas istället för planchett. Därav det svenska begreppet Anden i glaset.

Hur det fungerar

Hur kan då glaset eller planchetten flytta sig och peka ut symboler och bokstäver? Alla som har försökt har nog upplevt att glaset verkar röra på sig på egen hand som om det hade en egen vilja. Förutom att dina medspelare naturligtvis kan fuska och medvetet putta runt glaset så finns det så kallade ideomotoreffekten. Den innebär att man gör små ofrivilliga och omärkliga rörelser som man själv inte själv är medveten om. Det är ett fenomen som också är känt från andra sammanhang såsom slagrutor eller så kallad faciliterad kommunikation. Det beror på att de som deltar förväntar sig vissa resultat och framkallar dem utan att veta om det. Det kan man demonstrera genom att låta någon utomstående designa ett bräde med bokstäver och symboler på “fel” platser, och sedan låta spelarna spela med förbundna ögon. Märkligt nog blir då alla “budskap från andevärlden” en helt obegriplig följd av osammanhängande tecken.

Länkar:

• Ouija, Wikipedia
• Ideomotoreffekten, Skeptisk ordbok (VoF)
• Faciliterad kommunikation, Wikipedia
• Museum of talking boards

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.