Ulla Premmert försvarar antroposofisk medicin på Sydsvenskans debattsida den 25 januari och uttrycker sin förvåning över den misstro som finns emot sådana medel. Hon hänvisar till hur många läkare och patienter som vittnar om dessa preparats förträfflighet och hur de stödjer ”patientens självläkande förmåga”. Dessa preparat ”provas individuellt” och därför måste forskningen bedrivas ”på ett annat sätt, med jämförande studier mellan skolmedicin och antroposofisk medicin”. Hur detta ska gå till i praktiken förklaras inte närmare.
All erfarenhet visar hur omöjligt det är att subjektivt bedöma någonting. Vi är som människor väldigt dåliga på att bedöma vår omvärld och våra upplevelser. Våra minnen är subjektiva och i konstant ombearbetning och våra förväntningar och förutfattade meningar kommer hela tiden i vägen när vi ska förklara vår omvärld och vad som sker oss. Detta gäller oss alla: patienter, läkare och undertecknad inte undantagna. Det gäller alltså då även Ursula Flatters, vice ordförande i Vidarstiftelsen, som refereras till i bildtexten till inlägget. I svensk TV nyligen förklarade Flatters att ”vi är ju läkare, och läkare luras inte”. Förutom det absurda i att påstå ingen läkare någonsin har varit ohederlig, så bortses helt från det faktum att även läkare är subjektiva levande människor vars personliga erfarenheter är opålitliga, även för dem själva. Det är därför som endast objektiva, dubbelblindade studier är acceptabla som kriterium för vad som fungerar eller inte. Allt annat är att spela hasard med människors liv och hälsa.
Premmert avslutar sitt inlägg med att (retoriskt antar jag) fråga om ”hundratusentals människor [är] förda bakom ljuset”. Ja, så är det alldeles säkert. Av sig själva och av andra.
Är då ALL antroposofisk medicin totalt värdelös? Poängen är att innan vi har testat dem så vet vi inte, och innan vi vet så ska de inte användas. En annan inställning är potentiellt livsfarlig.
Uppdatering 30 januari:
Ulla Premmert svarade 29 januari på min replik ovan. Jag har idag bett Sydsvenskan att ta in följande text:
Ulla Premmerts genmäle den 29 januari på min replik angående antroposofisk medicin är både osakligt och felaktigt.
Osakligt därför att Ulla Premmert argumenterar att en helhetssyn på människan saknas inom sjukvården. Hon definierar inte vad detta är och dessutom har jag aldrig påstått att en helhetssyn (vad det nu är) skulle vara fel. Hon svarar alltså på något jag inte har tagit upp.
Hennes svar är också felaktigt därför att hon argumenterar att människor är olika och därför ska ha olika behandling. Samma kemiska molekyler, vare sig det rör sig om antroposofisk eller godkänd medicin, skulle alltså ha olika effekt på olika människor. Men i så fall måste resonemanget bli: Eftersom det inte finns något objektivt, vetenskapligt sätt att bestämma vilken medicin eller behandling som ska användas, så är det upp till läkaren (baserat på erfarenhet och intuition) att välja fritt. Följaktligen skulle två olika läkare kunna ordinera olika behandling till samma patient i samma situation och ingen av dem skulle ha fel enligt antroposofin. Ingen erfarenhet och lärdom skulle då någonsin kunna ackumuleras inom sjukvården därför att varje behandling utförd av varje läkare skulle anses likvärdig.
Detta är uppenbart nonsens. Fast den inställningen skulle kunna förklara varför inga framsteg görs inom antroposofisk medicin och varför man fortsätter att klänga sig fast vid idéer ifrån början av förra seklet.
Men jag har kanske missuppfattat Premmert. I så fall måste slutsatsen istället vara att antroposofiska läkare faktiskt HAR data som visar vilka behandlingar och preparat som fungerar. Bra! Då är det ju bara att visa upp dessa så kan behandlingarna godkännas.
Så antingen vet man inom antroposofin vad som fungerar men vill inte visa upp det, eller så vet man det inte. Så enkelt är det.