post id: 29912
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=29912
  

Människan har manipulerat och förädlat växter i alla tider. Målen har bland annat varit högre avkastning, mer välsmakande produkter, växter som är lättare att hantera eller som är härdigare och håller längre. Under de senaste 10 000 åren har de ursprungligen vilda arterna förändrats så mycket att många konsumenter idag inte skulle känna igen dem. Växtförädlingen pågår hela tiden och blir aldrig “färdig” – det finns alltid önskemål om ytterligare förbättringar.

En förändring av gener

Det finns många sätt att förädla växter. Alla sker genom att förändra plantornas gener så att de bättre passar våra behov. Eftersom generna består av DNA så handlar växtförädling alltså alltid om att förändra en grödas DNA.

Urval av grödor med vissa egenskaper

I sin enklaste form handlar växtförädling om att man väljer ut de plantor som har egenskaper som vi människor uppskattar. Processen upprepas generation efter generation. Den här metoden kräver ingen biologisk förståelse för vad gener är och hur de fungerar. Historiskt sett är det först väldigt nyligen som vi har börjat förstå vad som styr, men även enkel urvalsodling är i praktiken en förändring av växter på gennivå. Vad som sker är att vi tar till vara på de (för oss) gynnsamma mutationer som slumpmässigt förekommer i växterna. Oönskade mutationer “sorteras bort”.

Korsbefruktning

Ett något mer avancerat sätt att få fram det man önskar är att korsbefrukta närbesläktade varianter. Det görs i hopp om att kombinera de bästa egenskaperna från varje linje. Om man till exempel lyckas få fram en produkt med både bättre smak och högre avkastning så är det fördelaktigt. Om korsningen inte har avsett resultat så kasserar man försöket och försöker igen.

Modernare metoder

I mitten av 1900 talet upptäckte man att man kan öka antalet mutationer på kemisk väg eller med hjälp av strålning. Genom att öka antalet mutationer så ökar man också sannolikheten för att varianter ska uppkomma som vi uppskattar. Det är mycket snabbare än traditionella metoder men innehåller också ett ansenligt mått av slump. Det är svårt att få fram precis den eller de mutationer som man eftersträvar.

GMO

Med GMO-teknik kan man ta fram nya varianter med mycket större precision än tidigare. Den nobelprisbelönade CRISPR/Cas9-metoden, eller “gensaxen”, utvecklades i början av 2010-talet. Med den kan man gå in direkt en växts DNA och förändra exakt den gen man är intresserad av. Man kan också i laboratorieförsök “stänga av” eller “slå på” gener för att få bättre förståelse för vad varje gen har för funktion eller effekt.

DNA är en molekyl. Vilken teknik som användes för att ta fram den påverkar inte eventuella risker

GMO-motstånd

Det finns en utbredd misstro mot GMO som teknik. Tekniken betecknas som “onaturlig” (se Vädjan till naturen) och “farlig”, trots att man i grunden inte gör något annat än inom annan växtförädling, det vill säga förändrar växters gener. Tvärtom skulle man kunna argumentera för att tekniken bör anses som säkrare eftersom GMO är en mer exakt påverkan än andra växtförädlingstekniker. Det hindrar inte att skällsord som till exempel “Frankenfood” används för att smutskasta GMO-grödor. EU har av politiska skäl infört så stora restriktioner på GMO att det i praktiken utgör ett förbud av kommersiell användning. (Intressant nog har Storbritannien utnyttjat sitt utträde ur EU till att börja häva den förbudet.)

“Monsanto-spöket”

Det internationella storföretaget Monsanto har av motståndare utsetts till en symbol för ”GMO-hotet”. Bolag som Monsanto har mycket riktigt stor makt och kan absolut agera oetiskt. Tveklöst är Monsanto ett bolag som utnyttjar sin position för att tjäna så mycket pengar som möjligt, men det är ingen ursäkt för de halvsanningar och rena lögner som sprids. Självklart måste regleringar var på plats så att inte vissa bolag ska utnyttja sitt tekniska försprång på ett skadligt sätt. Dock finns det ingenting i detta som är unikt för just GMO. Osunda företagsbeteenden måste hållas i schack avsett teknik.

Greenpeace

Organisationen Greenpeace är tragiskt nog en stor aktör vad gäller att sprida desinformation om GMO. Man hävdar dels att det skulle ge företag av typen Monsanto skadlig makt och dels har man gjort uttalande av typen
[GMO] could effectively turn both nature and ourselves (through the food we eat) into a gigantic genetic engineering experiment with unknown, potentially irrevocable outcomes 1).
Uttalandet är att anse som ren skrämselpropaganda och decennier av rigorös forskning visar att deras hållning är ovetenskaplig. Greenpeace har också gjort ett flertal vandaliseringsaktioner mot GMO-odlingar. Man har dessutom häftig motarbetat GMO-produkten “Golden Rice” som tagits fram ideellt för att bekämpa A-vitaminbrist i utvecklingsländer. Ingenting tyder på att det finns några risker med Golden Rice.

Vanliga GMO-myter

Det finns många myter om GMO, här följer en del av de vanligaste:

• Korsbefruktning mellan GMO-grödor och omgivande plantor är ett hot
  I den mån korsbefruktning är ett problem så är det inte unikt för GMO. DNA är en molekyl. Vilken teknik som användes för att ta fram den påverkar inte eventuella risker.
• GMO leder till monokultur
  Ensidig odling och att förlita sig på ett fåtal varianter av en gröda kan göra jordbruk sårbart. Detta är dock ingenting som är unikt för GMO utan det samma med all storskalig spannmålsproduktion. Ett förbud av just GMO skulle inte förändra någonting i det avseendet.
• GMO-grödor besprutas mer än andra
  Vissa GMO-grödor har tagits fram för att tåla större mängder besprutningsmedel. Andra GMO-grödor har istället tagits fram för att ha ett bättre skydd mot angrepp och behöver alltså besprutas mindre än konventionella grödor. Vill man minska besprutning är det alltså inte tekniken GMO i sig som bör bekämpas, utan vissa typer av grödor.
• GMO-grödors avkastning är sterila och kan inte användas för odling
  Det existerar ett antal olika patent för att åstadkomma steril avkastning men kommersiella GMO-grödor använder inte den funktionen. Och även om det vore så, så skulle det inte vara ett stort problem. Det är nästan alltid enklare och billigare för bönder att skaffa nytt utsäde från leverantören än att spara utsäde från föregående skörd. Att spara utsäde medför att du har mindre att sälja av årets skörd och det kräver en större arbetsinsats. Dessutom är utsäde från leverantören ofta av bättre kvalitet och kommer med vissa garantier.
• Konsumtion av GMO riskerar att överföra främmande gener till ditt eget DNA
  Detta är kanske det fånigaste argumentet mot GMO. All mat framställs av växter eller djur som i sin tur innehåller DNA. Att detta DNA skulle blandas med DNA i dina egna celler är nonsens. Ditt DNA förvandlas inte till “äpple-gener” för att du äter ett äpple, vare sig äpplets gener har förädlats på konventionell väg eller med GMO-teknik.

Kungliga Vetenskapsakademien

16 augusti 2022 publicerade Kungliga Vetenskapsakademien en informationsskrift om genmodifierade växter som på ett tydligt och objektivt sätt förklarar vad GMO är och i vilken mån det är säkert att använda. Följ gärna länkarna nedan för vidare fördjupning.

Länkar:

• KVA: Vetenskapen säger – om genmodifierade växter
• KVA: Presentation av den nya skriften
• Skeptoid: GMO Facts and Fiction
• Skeptoid: Genetically Modified Organisms: Jeopardy or Jackpot?
• 1) Greenpeace: New GMOs: danger ahead (OBS, länken är ett exempel på en ovetenskaplig hållning)

 

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.