Sveriges kanske mest omtyckte folkbildare har gått ur tiden.
Jag minns fortfarande allra första gången jag hörde talas om Hans Rosling. Det var 2005, och SVT sände en föreläsning om utveckling i världen. På scenen stod en man och formligen bubblade av smittsam entusiasm medan han med färgglada, animerade diagram visade hur vår syn på världen var nästan absurt felaktig, att saker var mycket bättre än de flesta av oss trodde, och att det på det stora hela bara blir bättre och bättre.
Jag är långt ifrån den enda som blivit tagen av hans föreläsningar. Att han var oerhört folkkär syntes tydligt på sociala medier, där det nog aldrig har skrivits så mycket om en svensk vetenskapsmans bortgång tidigare. Hans var professorn som med stiftelsen Gapminder lyckades med konststycket att göra statistik spännande och engagerande för en oerhört bred publik. En bedrift som bidrog till att han 2006 fick Vetenskap och Folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare.
Rakryggat och med stor integritet förmedlade han sitt budskap till världen. När han inte föreläste om fattigdom på Karolinska institutet satt han i dansk TV och bemötte fördomar som vi i Europa ofta har om fattiga länder, deras utveckling och flyktingsituationen. Du har säkert själv sett videoklippet där han irriterat utbrister “det här ingenting som man kan diskutera, jag har rätt och du har fel” när den danske Adam Holm fortsätter måla upp en felaktig världsbild karaktäriserad av misär.
Nu, mer än någonsin, behövs personer med Roslings passion för sanningen. Starka förebilder som kan stå upp mot “alternativa fakta” och med riktig kunskap våga säga “du har fel”. Vi tror och hoppas att Gapminder kommer fortsätta att vara sådana förebilder.
Tack Hans, för allt du har gett oss! Arbetet mot fördomar och villfarelser kommer kännas svårare utan dig, och du är djupt saknad. Vila i frid.
Daniel Lindsäth
Vetenskap och Folkbildning