post id: 25839
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://picsum.photos/960/480/?blur=4
  
Skeptisk måndag

Konspira­tionsteorier

Attacken mot World Trade Center, 11 september 2001
Attacken mot World Trade Center, 11 september 2001
(c) 2001 Michael Foran (Creative Commons 2.0)


En kon­spira­tions­teori är tron på att flera personer eller grupper ägnar sig åt något moraliskt tvivelaktigt eller direkt olagligt och försöker hemlighålla detta. Denna tro bygger på indicier och cirkel­resonemang samt feltolkade eller felaktiga underlag och bortser från naturliga eller mer troliga förklaringar.

Detta skiljer sig åt från en verklig konspiration där det finns bevis och konkreta underlag för hur konspirationen är uppbyggd och hur den har genomförts.

Konspirationsteorins grunder

En konspirationsteori utgår från en given slutsats (”USAs regering ligger bakom detta”) och därefter letar man efter bevis som styrker denna slutsats. De bevis som motsäger slutsatsen anses ändå vara bevis för konspirations­teorin, för det är bara bevis för hur effektiva konspiratörerna är på att plantera falska bevis.

Bland de konspirations­troende är man ytterst misstänksam mot auktoriteter och titlar hos de som motsäger konspirations­teorin. Minsta antydan till att kritikern har koppling till t.ex. regeringar eller företag så är hen helt avfärdad som relevant källa. Däremot inom de egna leden är titlar och auktoriteter oerhört viktiga och tunga. Så länge man är professor eller doktor så är plötsligt argumenten oklanderliga, det kvittar helt vad personen är professor eller doktor inom.

Många konspirations­teorier bygger på extremt många källor, men inte sällan så hänvisar dessa källor till antingen en och samma originalkälla eller så hänvisar man i sin tur vidare. Och det är händer rätt ofta att när man väl kommer till slutet på den här referenskedjan så visar det sig att det är ett cirkel­resonemang.

Exempel på konspirationsteori

En fortfarande förhållandevis vanlig teori är att World Trade Center 1 och 2 vid terrorattacken 11 september rasade på grund av att de sprängdes för att dölja hemligheter som CIA ägnade sig åt. Några av skälen till denna tro är att hus inte rasat tidigare när flygplan flugit in i dem, samt att vissa personer tyckte det ”såg ut” som en sprängning när tornen rasade.

Detta trots att flera olika myndigheter och forskare detaljerat kunde förklara skeendet och skälet till att tornen rasade. Kortfattat kan man säga att skälet till att husen rasade var en kombination av planens höga hastighet och mycket brinnande bränsle. Detta ledde till att konstruktionen i tornen försvagades så pass mycket att den inte orkade hålla upp huskroppen.

För mer information om hur konspirations­teorier är uppbyggda och fungerar rekommenderas denna sida 1). Här återfinns också tips hur man bemöter konspirationsteorier samt pratar med närstående som tror på dessa idéer.

Vill du läsa mer om konspirations­teorierna kring 11 september rekommenderas denna blogpost 2).

Spionfoto som visar avfyrningsramper på Kuba
Spionfoto som visar avfyr­nings­ramper på Kuba
Bild: Public Domain

Exempel på verkliga konspirationer

Till skillnad från kon­spirations­teoriernas värld tenderar verkliga konspira­tioner vara fokuserade på världsliga ting som att tjäna mer pengar eller att få mer politisk makt.

Ett exempel på en verklig konspiration är den så kallade Grisbukts­invasionen på Kuba. Här iscensatte amerikanska under­rättelse­tjänsten CIA ett kuppförsök mot Kubas Fidel Castro under falsk flagg, där man försökte få de anlitade trupperna att framstå som kubanska frivilliga som spontant iscensatt invasionen. När det stod klart att invasionen misslyckats och styrkorna arresterats fick USA erkänna, om än i väldigt förtäckta ordalag, att man låg bakom det hela. Lyssna och läs mer om Grisbukts­invasionen här 3).

Enrons aktiepris efter skandalen
Enrons aktiepris efter skandalen
Bild: P Böckman, data från MoneyStocker

En annan konspira­tion som fick stora konsekvenser var energibolaget Enrons intensiva arbete att försöka dölja företagets skulder. Man skyfflade dotter­bolagens skulder fram och tillbaka för att få bokslutet att framstå som extremt starkt, men till slut avslöjades det hela. Skadan var massiv, aktieägarna förlorade drygt 11 miljarder dollar och skandalen slog också mot revisors­jätten Arthur Andersen. Läs mer om Enron­skandalen här 4).

Länkar:
1) EU kommissionen: Så upptäcker du konspirationsteorier
2) Skeptikerskolan, del 7: Lathund till 11 september-konspirationer
3) Kvalificerat Hemligt, avsnitt 13 (podcast): Verkliga konspirationer
4) Wikipedia (en): Enron Scandal

text: CJ Åkerberg

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

One response to “Konspira­tionsteorier

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning