Logiska felslut och argumentationsfel

Dåliga argument

Inom vetenskaplig skepticism (men också inom många andra områden) talas det ofta om logiska felslut, på engelska kallade “logical fallacies”. Vad är då ett “logiskt felslut” och vad menar skeptiker när de hänvisar till det?

Ett logiskt felslut eller argumentationsfel är ett resonemang som kan låta övertygande men som vid närmare eftertanke inte egentligen säger så mycket, eller ens något, om det som hävdas. Enklare uttryckt så är det ett dåligt argument som kan låta bra för den som inte är på sin vakt. Logiska felslut kan användas medvetet eller omedvetet och de är mycket vanliga inom pseudovetenskap, politik eller av förespråkare för alternativa “mediciner”. Man kan också själv råka använda dem i god tro om man inte tänker sig för.

Exempel

Det finns en mängd logiska felslut och de kan delas in i många underavdelningar och varianter. För att krångla till det ytterligare går de flesta av dem under flera olika namn, både på svenska, engelska och ibland latin. Gemensamt för dem alla är att den slutsats man hävdar inte logisk följer av det argument som framförs.

Trots att de är så många, kommer man i praktiken väldigt långt genom att lära sig känna igen några av de allra vanligaste:

• Vädjan till naturen (eng. Appeal to Nature eller the Natural Fallacy). Att någonting är naturligt låter bra. Därför är det mycket vanligt att det i olika samman­hang hävdas att något som är “naturligt” måste vara bättre eller nyttigare än någonting konstgjort. Men allt som är naturligt måste inte vara bra. Flugsvamp, ormgift och sjukdomar förekommer alla i naturen och är potentiellt livsfarliga, medan vaccin som tagits fram i laboratorier på ”onaturlig” väg har räddat miljontals liv.
• Ad Hominem-argument (från latin ”argument mot personen”). Det här går ut på att angripa den som framför påståendet i stället för vad de faktiskt säger.
  Exempel: “Det där kan ju låta bra, men jag skulle inte lyssna på någon som precis har fått sparken.”
• Halmgubbe eller halmdocka (eng. Strawman Argument). En “halmgubbe” är när man bygger upp en missvisande bild av ett annans position, som sedan är lättare att kritisera. Ett exempel är att bemöta “jag anser att alla behandlingar måste testas vetenskapligt innan de godkänns”, med argumentet “du vill alltså att folk ska dö därför att läkemedels­industrin vägrar att erkänna fördelarna med traditionell örtmedicin?”
• Special Pleading. Detta är när man avfärdar ett argument med hjälp av egna påhittade “regler”.
  Exempel: “Att få kontakt med andar fungerar inte om de känner av att det finns en skeptiker i rummet”, eller “Gud har bara fått det att se ut som att universum är miljarder år gammalt för att testa din tro.”
  Special pleading har som syfte att göra det omöjligt att bevisa motsatsen.
• Ingen sann skotte (eng. No true Scotsman). Detta kommer ursprungligen från ett tänkt påstående om att ett visst otäckt brott aldrig skulle kunna begås av en skotte (person från Skottland). När det sedan visat sig att en skotte trots allt är den skyldige, blir svaret, “I så fall är han ingen sann skotte”.
  Detta argumenta­tionsfel hörs ofta inom alternativ­medicin, till exempel om man påpekar att någon tagit skada av, låt säga, akupunktur. Ett försvar man då kan få höra är det då inte kan ha varit frågan om riktig akupunktur, eftersom något sådant aldrig skulle kunna hända med det.
• Vädjan till tradition (eng. Appeal to Tradition, eller Argument from Antiquity). Med detta menas till exempel att om något har använts länge, så måste det betyda att det fungerar. Det kan visst ligga något i gamla sanningar, men det finns också klara exempel på motsatsen. Bland annat var läkare i hundratals år övertygade om att åderlåtning var en bra behandlingsform, trots att de som blivit åderlåtna faktiskt klarade sig mycket sämre. All gammal “visdom” är inte alltid korrekt.

Argumentationsfel på grund av argumentationsfel

Det är viktigt att minnas att ett argumentationsfel inte bevisar att slutsatsen är fel. Man kan mycket väl resonera ologiskt och ändå råka komma till rätt slutsats av en slump. Därför räknas det som ett speciellt argumentationsfel om man hävdar att någon har fel bara därför att de använder ett argumentationsfel. På engelska är det känt som the Fallacy Fallacy och kan vara bra att ha i åtanke.

Hur många argumentationsfel finns det?

Det beror helt på hur man räknar. Man kan klumpa ihop eller dela upp argumentationsfel i större eller mindre grupper. Ovanstående är bara ett axplock och det finns hundratals fler som man kan fördjupa sig i. Nedan finns ett antal länkar för de som vill veta mer.

Länkar:
VoF: Argumentationsfel
Wikipedia: List of fallacies
Your Logical Fallacy Is: Your Logical Fallacy Is
Purdue University: Fallacies
Escepticos: ”Fallacies Escepticos”
Du kan också ladda ner vår affisch om argumentationsfällor
VoF: Lista över vanliga logiska felslut

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.