Nirvana-felslut

”Låt inte det perfekta bli det godas fiende” sägs det ibland. Ändå så ser man ofta att potentiella problemlösningar avfärdas därför att de inte lever upp till orimliga utfall eller inte är helt perfekta.

En typ av argumenta­tionsfel

Ett Nirvana-felslut (eng. the Nirvana fallacy) är ett logiskt felslut där man avfärdar en lösning eller idé eftersom den inte är perfekt, trots att den kan vara praktisk eller förbättra situationen. Termen myntades av nationalekonomen Harold Demsetz 1969 1), men konceptet går tillbaka åtminstone till Voltaire på 1770-talet.

Felslutet uppstår genom att man jämför realistiska alternativ med ett ouppnåeligt eller idealiserat utfall.

Exempel på Nirvana-felslut:

• Argument: Förnybar energi kommer inte att lösa alla klimatförändringar så varför ska vi satsa på det?
  Motargument: Trots att övergång till förnybar energi inte kan stoppa all klimatförändring så kan den positiva nettoeffekten vara betydande och väl värd att göra.
• Argument: Vad är det för mening med att vaccinera sig? Man kan bli sjuk i alla fall.
  Motargument: Ingen påstår att vacciner är 100% effektiva eller att de kan förhindra alla typer av sjukdomar. Men vaccinering förhindrar bevisligen en stor mängd sjukdomsfall, vilket är positivt både för den enskilda individen och för samhället i stort.
• Argument: Varför donera till välgörenhet? Det löser inte den globala fattigdomen.
  Motargument: Välgörenhet kan visst göra nytta även om den inte löser alla problem med fattigdom i världen.

Perfektionsfelslut

Ett perfektionsfelslut (eng. the perfect solution fallacy) är ett specialfall av Nirvana-felslut som fokuserar på att en föreslagen lösning inte löser det specifika problemet till 100%.

Exempel:

• Att använda bilbälte är ett dåligt alternativ eftersom det inte förhindrar alla skador i samband med bilolyckor.
• Lungcancer kommer att förekomma även om vi förbjuder all rökning.
• Att installera fartkameror är meningslöst eftersom de inte stoppar all fortkörning.

Gemensamt för exemplen ovan är att de avfärdar en lösning som, trots att den inte helt kommer till rätta med problemet, ändå är verksam. Även om man bara i en del fall förhindrar något som är oönskat, så är det ju förmodligen bättre än att inte gör någonting alls.

Syfte

Ett Nirvana-felslut används ofta som en förevändning för att förbli passiv och avvakta, i väntan på att en bättre och i praktiken orimligt effektiv lösning ska dyka upp.

Källor:

• 1) The Journal of Law and Economics, Harold Information and Efficiency: Another Viewpoint
• Logically Fallacious: Nirvana fallacy
• Wikipedia: Nirvana fallacy

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.