post id: 32603
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=32603
  

Ett psykologiskt experiment

Det så kallade ”Stanfordexperimentet” genomfördes i augusti 1971 av den amerikanska psykologen Philip Zimbardo vid Stanfords universitet i Kalifornien. Experimentet delade upp ett antal studenter i två grupper och gjorde en grupp till vakter och de andra till fångar. Experimentet avbröts tidigt efter att flera ”fångar” vägrade att delta längre. De första rapporterna från experimentet uppgav att deltagarna snabbt tog till sig sina roller.

”Vakterna”agerade hjärtlöst, behandlade “fångarna” grymt och terroriserade dem psykiskt. Fångarna underkastade sig behandlingen och blev medgörliga och fick dålig självkänsla. Studien finansierades av den amerikanska marinen och bilder från experimentet finns tillgängliga online.

Problem med studien

Slutsatserna av studien har kraftigt ifrågasatts. Zimbardo tog själv på sig rollen som övervakare och uppmuntrade ”vakterna” att vara auktoritära och hårda. Trots det hävdade han att vakterna instinktivt och spontant agerade grymt och hans tolkning var att auktoritet och makt lätt korrumperar även vanligtvis goda människor. Zimbardo rapporterade också att ”fångarna” väldigt snabbt underkastade sig behandlingen, trots att detta ju klart motsägs av det faktum att flera av ”fångarna” vägrade att delta. Zimbardos nära engagemang gör att man inte kan dra några säkra slutsatser från experimentet. Det är omöjligt att urskilja vilka beteenden som berodde på forskarnas inblandning och vilka som hade sin grund i deltagarnas natur. Vissa av dem har senare hävdat att de uppmuntrades att ”ge forskarna något att arbeta med”, vilket ytterligare ifrågasätter upplägget.

Kritik

Kritiken av Stanfordexperimentet är inte alls lika välkänd som de ursprungliga rapporterna. Det som de flesta kommer ihåg är att det är ett berömt psykologiskt experiment som visar hur lätt det är att få personer att agera hjärtlöst. Istället bör man minnas att Stanfordexperimentet har två stora problem:

• För det första så utfördes den på universitetsstudenter som inte nödvändigtvis är en representativ grupp av människor. Studenter är inte bara yngre än folk i allmänhet, utan står ofta också i en beroendeställning till forskarna, som inte sällan är deras handledare. En del av utfallet kan bero på en önskan om att vara till lags.
• För det andra så är det mestadels de inledande slutsatserna av Stanfordexperimentet som är kända av allmänheten. Uppföljningar eller resultat från andra studier som motsäger den glöms ofta bort eller har fått väldigt liten spridning.

Lärdomar

Mer än 50 år efter Stanfordexperimentet citeras det fortfarande ofta som bevis för hur lätt auktoritet och makt korrumperar. Men med tanke på hur undermålig metodiken var så bör man vara väldigt försiktig med några som helst slutsatser från det. Dessutom bör man alltid vara försiktig med att dra alltför stora växlar på en enskild studie.

Favorit i repris: Texten först publicerad 27 juli 2020

Länkar:

• The Six Fifty: Was the Stanford Prison Experiment a sham?
• Edinburgh Skeptics: The Stanford Prison Experiment

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.