post id: 35943
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=35943
  
Skeptisk måndag

Turinsvepningen

Turinsvepningen, detalj
Fotografi av Turinsvepningen, detalj. Positiv till vänster och negativ till höger. Kontrasten har förstärkts.


Turinsvepningen är en linneduk som mäter ungefär 4,5 gånger 1,2 meter och som ser ut att visa avtryck av en sargad manskropp. Mannens skador tycks överensstämma med skildringen i Nya Testamentet av Jesus från Nasarets sista dygn och död. Duken återger både kroppens framsida och baksida som om den vikts över kroppen och av detta fått ljusbruna avtryck där kroppen har vidrört tyget. Kroppens sidor verkar dock inte ha ”fastnat” på duken på något konsekvent sätt.

Bakgrund

De som tror att Turinsvepningen är Jesus svepning antar att den är identisk med en bildduk som skall ha försvunnit vid plundringen av Konstantinopel år 1204, och att denna duk varit nästan 1200 år gammal redan då. Konstantinopel-svepningen och andra under medeltiden omnämnda bilddukar bör nog snarare ses som typfränder till Turinsvepningen, dvs. som belägg för att Jesus svepning var en etablerad typ i tidens relikverkstäder. Redan vid den ursprungliga förevisningen i Lirey krävde stiftets biskop att duken skulle tas undan eftersom han menade att den var en förfalskning…

Luigi Garlaschelli
Luigi Garlaschelli, italiensk kemist, vetenskaps­kommunikatör och skeptiker, har rekonstruerat hur turinsvepningen troligen fabriserades på medeltiden.

Vad säger vetenskapen?

Flera oberoende analyser med kol-14-datering visar tydligt att Turinsvepningen är endast ca 700 år gammal. Resultaten visar alla på att tyget har tillverkats någon gång mellan 1260-1390 e.Kr. Detta stämmer bra överens med det första skriftliga belägget för dukens existens, år 1357. Då förevisades den i en liten kyrka byggd för ändamålet av Geoffrey de Charny vid Lirey i norra Frankrike. Senare har den förvarats i den italienska staden Turin.

En troligare förklaring

Många har velat tro (eller tror fortfarande) att Turinduken är den svepning som användes efter att Jesus hade korsfästs. Det allra troligaste är dock att duken i själva verket är ett medeltida kyrkligt konstverk eller (mindre välvilligt uttryckt) en förfalskad relik. Den bygger på samma idé som legenden om Veronikas svetteduk, där det berättas om en kvinna som torkade Jesus ansikte under Golgata-vandringen varvid hans bild framträdde på handduken. Även denna har inspirerat medeltida relikmakare. Vissa förespråkare för svepningens äkthet hävdar dock (utan bevis) att kol-14-testerna skulle ha ”råkat” analysera medeltida reparationer av duken, vilket då kan förklara deras senare datering.

Reliker efter populära helgon kunde under medeltiden locka enorma pilgrimsskaror till en kyrka och därmed alstra lika enorma intäkter. Det mest framträdande exemplet är Santiago de Compostela i norra Spanien. Staden blev ett pilgrimsmål av högsta rang tack vare en osannolik historia om att Jesus obemärkte bror Jakob skulle ligga begraven där. Kanske hade Geoffrey de Charny liknande förhoppningar för sin kyrka och dess relik. Lirey förblev dock en liten by.

Nya rön ifrågasätter kol-14-analyserna

2022 publicerades en ny studie som istället för kol-14-metoden byggde på en avancerad experimentell röntgenteknik. Den studien verkade istället peka på ett ursprung för duken runt det första århundradet efter vår tideräknings början, alltså helt i linje med den religiösa tolkningen att detta skulle vara Jesus äkta liksvepning. Detta väckte en hel del uppmärksamhet och uppgifterna har delats igen av ett flertal medier i augusti-september 2024.

Problem med den nya röntgenanalysen

Man bör notera att författarna själva i den nya röntgenstudien påpekade att deras resultat endast kan anses pålitliga
under förutsättning att den [svepningen] hölls på lämpliga nivåer av varaktig genomsnittlig temperatur på 20,0-22,5 °C – och relativ luftfuktighet motsvarande 75-55 % – under 13 århundraden.
Detta kan knappast ha varit fallet. Till exempel kan påpekas att det är väl dokumenterat att svepningen varit nära att förstöras i flera bränder, första gången 1532 och igen så sent som 1997. Till skillnad från den experimentella röntgenanalysen som studien använt, så påverkas kol-14-datering dock inte nämnvärt av skiftande temperatur eller luftfuktighet. Detta gör det troligt att kol-14-analyserna är mer pålitliga trots allt.
 
Länkar:

 

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning