post id: 36066
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=36066
  
Skeptisk måndag

Växter som gillar musik


Då och då hävdas att veten­skapliga studier visar att musik kan påverka växters välmående. Den 22 augusti 2024 publicerade SVT Nyheter ett reportage om hur en gurkodlare i Malmö spelade klassisk musik för sina plantor i hopp om att öka sin skörd. Studien var ett projekt i ledning av forskaren Tora Råberg på det statliga forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden).

I reportaget sades att det finns ”väldigt mycket belägg” för att växter påverkades positivt av musik. Ärtor sades ”gilla klassisk musik väldigt mycket”, men de var ”inte något fan av noise eller techno”. Sallad reagerade tydligen positivt på vals, men inte särskilt bra på rock. Man konstaterade att ”växter har musiksmak” (utom tomater tydligen, som inte verkar bry sig om musik alls). På den ganska rimliga frågan om hur detta skulle kunna vara möjligt blev svaret från Råberg att:
Ljud är en tryckvåg mot växten, så man kan lite kanske se det som en massage på växten som träffar hela plantan.

Foto: Janosch Lino

Studien visar sig vid närmare granskning vara beställd av livsmedelskedjan Lidl som i online-annonser i veckor efter reportaget gjorde en stor affär av det hela och deklarerade att ”självklart spelar vi klassisk musik för våra gurkor”.

Andra studier

Som sades i SVT:s nyhetsinslag så finns det faktiskt studier som säger sig visa att växter påverkas av musik eller i alla fall ljud. Men resultaten är minst sagt spretiga. Sajten Den Garden 1) listar en mängd av dem, men dels är studier designade på lite olika sätt, och dels så verkar slutsatserna inte särskilt samstämmiga.

Skäl att vara skeptisk

Det finns ingen anledning att helt avfärda idén om att ljudvågor skulle kunna påverka växter. Ljudvågor är luft som vibrerar och detta får säkert växter (så väl som allt annat) att vibrera i samma takt. Det är till exempel inte otroligt att man skulle kunna skada växter genom hög ljudvolym (våldsamma vibrationer). Frågan är dock om vissa vibrationer, och speciellt musik, kan vara gynnsamma?

Möjligen. Men det är långt ifrån självklart och det finns all anledning att vara på sin vakt. Att betänka är bland annat följande:

  • Antropomorfism
    Vi människor tycker väldigt mycket om att förmänskliga saker som vi studerar. Kan det vara så att vi (och forskarna) övertolkar de resultat som får oss att känna en gemenskap med våra vänner växterna?
  • Positiva studier får stor uppmärksamhet
    Att växter skulle förstå sig på musik är en sensationell idé som har lätt att få spridning i media. Spekulativa och dåligt underbyggda studier har oproportionellt stor chans att nå ut till allmänheten, men det betyder inte nödvändigtvis att de är vetenskapliga.
  • Negativa studier publiceras sällan
    Baksidan till ovanstående är att studier som är negativa (i det här fallet INTE visar att växter reagerar på musik) är svåra att få publicerade eller omskrivna i media. Vem har lust att läsa om hur forskare spelat wienervals för bananer i tre veckor utan att någonting hände?
  • Brist på replikering
    Det verkar som om alla publicerade studier är unika och på sina egna sätt försöker testa idén om hur växter reagerar på musik. Var finns exempel på studier som bekräftar samma resultat som tidigare studier?
  • Nästan oändligt antal parametrar
    Det pratas i studierna om klassisk musik, vals, rock och andra genrer. Men även inom dessa genrer finns väldigt olika musikstycken. Hur skulle växter kunna göra sådana distinktioner och hur finsmakade är de egentligen? Kan de skilja Bach från Mozart eller ens Ed Sheeran från polka? Att studierna är små och har så olika upplägg gör det också nästan omöjligt att dra några generella slutsatser.
  • Plausibilitet
    Växter har inga öron att höra med och inte heller något nervsystem som kan tolka ljud. Det är dock inte otänkbart att ljudvibrationer påverkar växter rent fysiskt. Det finns till exempel vissa belägg för att plantor kan gå i försvarsläge (utsöndra kemiska försvarsämnen) när de känner vibrationer av insekter som tuggar i sig blad. Men att vissa vibrationer skapar stress hos växterna är ju raka motsatsen till en positiv effekt.
  • Ljudvolymen rapporteras det sällan (eller aldrig) om
    Av någon anledning verkar man inte diskutera ljudvolymen i studierna. Men om det finns någon påverkan baserad på vibrationer, så borde styrkan på dessa vibrationer vara en avgörande faktor. Troligen är den viktigare än vilken musik som spelas. Men i stället verkar alla studier ta för givet att den musikvolym som passar oss människor även passar växter.
  • Önsketänkande
    Att växter gillar musik är en väldigt attraktiv idé. Det är både sensationellt och kanske lite magiskt. Men bara för att vi vill tro på en sak så behöver det inte vara sant. Och visst är det ett märkligt sammanträffande att växternas musiksmak tenderar att sammanfalla med forskarnas egen? Även forskare är människor och kan ha svårt att hålla sig objektiva.

Visst är det ett märkligt samman­träffande att växternas musik­smak tenderar att samman­falla med forskarnas egen?

 

Den mänskliga faktorn

Om vissa studier faktisk skulle visa helt otvetydiga, positiva resultat för plantorna så finns det faktisk en helt annan möjlig förklaring: människor gillar musik. Ingen studie verkar ta upp musikens effekt på de som arbetar med grödorna. Kanske musiken skapar en trevligare och mer avslappnad arbetsplats för odlarna själva? Det skulle i så fall kunna leda till att de helt enkelt gör ett bättre jobb och därför får bättre resultat.

Lidl reklam
Screenshot från Lidls hemsida 15 september 2024

Avslutningsvis

Man får nog konstatera att i brist på bättre bevis än vad som lagts fram hittills, så finns det inte någon större anledning att tro att musik i sig påverkar Lidls gurkor. Men för all del, kanske musik i växthuset är trevligt för odlarna själva.

 
Länkar:

 

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning