post id: 24279
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=24279
  

Vitaminer är livsnödvändiga

Något förenklat så är vitaminer ett samlingsnamn för olika organiska molekyler som i små kvantiteter krävs för att kroppen ska fungera som den ska. För lite vitaminer i kosten kan vara ett allvarligt problem som kan leda till bristsjukdomar som skörbjugg, beriberi eller rakit (“engelska sjukan”) eller andra tillstånd. Därför bör man se till att man får i sig tillräckligt av dem och bland annat Livsmedelsverket har utfärdat rekommendationer om hur mycket vitaminer man bör få i sig varje dag.

Det är lätt att tro att ju mer vitaminer man får i sig desto bättre är det. Så är det inte – A och D-vitamin är till exempel giftiga i för stora kvantiteter. Även för mycket C-vitamin kan ge biverkningar och besvär vid överdriven konsumtion.

Vitamintillskott är ’big business’

Vi är lyckligt lottade här i Sverige och i västvärlden på det sättet att det inte är speciellt svårt för oss att tillgodose vårt vitaminbehov. Om man ser till att äta en varierad kost får man lätt i sig de vitaminer man behöver, givet att man är frisk i övrigt. Men vitaminer har väldigt gott rykte och det utnyttjas hänsynslöst av hälsokostindustrin. De har lyckats sälja in idén om multivitamintillskott som en nästan självklar sak och något som alla borde ta, helst dagligen.

Linus Pauling – vitaminhetsens ’posterboy’

Linus Pauling var en framstående och i många avseenden en briljant forskare. Hans bidrag inom kemi och proteiners beskaffenhet är ovärderliga för dagens vetenskap. Han fick Nobelpriset i kemi 1954 och blev senare också en framstående fredsaktivist. Detta ledde till ett Nobelpris till, fredspriset, som han fick 1962. Han är fortfarande den enda person som har fått två Nobelpris som ensam mottagare. (Andra har fått nobelpris mer än en gång, men då fått dela åtminstone ett av priserna med någon annan)

Dessvärre är det också han som i stor utsträckning är ansvarig för dagens vitaminhysteri. 1970 gav han ut boken “Vitamin C and the Common Cold”, där han hävdade att förkylning kunde förebyggas och botas av höga intag av C-vitamin, men han gjorde detta utan att ha i utfört någon klinisk forskning på området. Detta satte igång en mängd forskning, men ingen kunde visa att det stämde. Pauling vägrade att acceptera detta. Tvärtom så gick han ännu längre, och hävdade att C-vitamin dessutom kunde förebygga och bota cancer. Han breddade också sina påståenden till andra vitaminer och menade att extremt höga intag kunde öka en persons livslängd till upp emot 150 år. På grund av hans goda renommé blev hans idéer väldigt populära och den moderna multivitaminindustrin växte upp mycket tack vare honom. Han anses allmänt vara det främsta exemplet på Nobelprissjukan.

Spara dina pengar

Om man har valt att, eller är tvungen att begränsa sin diet på något sätt eller har konstaterad vitaminbrist (konsultera din läkare!) så kan det absolut hända att man behöver komplettera sin kost. Men att urskiljningslöst ta mängder av dyra multivitamintillskott utan konstaterad anledning är helt onödigt. I bästa fall är det ett slöseri med pengar och i värsta fall kan man överdosera och få besvär. Propagandan för att man som i övrigt frisk person bör konsumera mängder av vitaminer är full av logiska felslut, till exempel:

• Önsketänkande (en enkel lösning på komplexa problem – ett enkelt piller ersätter behovet av varierad kost)
• Auktoritetsargument (överdriven tro på kända personers kunskap – se Linus Pauling ovan)
• Vädjan till naturen (vitaminer är “helt naturliga” och därför något som är odelat positivt)

Som vanligt gäller att de som använder logiska felslut inte nödvändigtvis har fel, men om inga andra argument finns så är det en stor varningsflagga för nonsens.

Källor:
Paul Offit (the Atlantic): The vitamin myth
Livsmedelsverket: Vitaminer och antioxidanter
Wikipedia: Vitamin
the Skeptic: Do we really need supplements? A skeptic’s guide to micronutrients

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.