Som alla andra följde vi rapporteringen den 7 april med bestörtning. I första hand går våra tankar till offren, deras nära och kära.
Stockholmarna har uppträtt lugnt, medmänskligt och med en imponerande beslutsamhet att inte låta sig skrämmas. Polisen, vården och andra som ska hålla oss säkra och trygga har gjort ett strålande arbete.
Samtidigt kan vi konstatera att många som arbetade med nyhetsbevakningen inte höll måttet.
När våldsamma händelser inträffar mitt i vår vardag är grogrunden optimal för förvirring, ryktesspridning och konspirationsteorier. Då är det särskilt viktigt att motarbeta rykten och desinformation – och särskilt svårt, när känslomässig närhet, osäkra uppgifter om viktiga saker, tidspress med mera sätter in.
Vi får ofta höra från etablerade medier om hur vi ska förhålla oss källkritiska, inte sprida obekräftade uppgifter, och så vidare. Den 7 april såg vi samma medier sprida obekräftade uppgifter som om de aldrig gjort annat. I efterhand står det klart att många av uppgifterna de spred, för många, var falska. Många av dem bidrog till oron. Några förvärrade situationen, som när folk som uppmanades av polisen att lämna innerstan drog sig för att ta sig genom något av de många områden där det rapporterades om skottlossning.
Vetenskap och Folkbildning har förespråkat vetenskapliga metoder och källkritik i 35 år. Vi vet att det ibland är lätt att göra rätt, ibland svårt. Men ju svårare det är att vara källkritisk, desto viktigare är det.
Jag håller inte med. I mitt nyhetsflöde så var informationen tydlig och närvarande. De obekräftade uppgifter som det rapporterades om angavs som just obekräftade. Väljer man att dra växlar på nyheter som anges som obekräftade så är det läsarens fel enligt mig. Därmed inte sagt att det finns medier som inte skött detta så bra, men det finns definitivt medier som skött detta så bra det var möjligt för dem.
Expressen, bland andra, gick ut med att de nu hade bekräftat att det var skottlossning på Fridhemsplan.
Tänk om terroristerna utnyttjar den bristande källkritiken och får media att skriva om ytterligare dåd på ”Hötorget, Sergels torg, gamla stan och klarbergsviadukten….”
Vips så går alla mot kungsholmen via stadshuset… Då kommer rapporten (även denna falsk) om skottlossning vid Fridhemsplan. Människor trängs ihop på hantverkargatan och terroristerna har ett smörgåsbord!
Sprid inte overifierade uppgifter helt enkelt.
Går jag mot Fridhemsplan och hör skottlossning därifrån så tar jag inte den vägen.
En hemsk tanke som slagit mig är att nu vet terroristerna hur polisen kommer agera och kan utnyttja det faktum att folk blir tvungna att promenera.
Broarna ut från stan kommer vara knökfulla med folk efter ett inledande terrordåd.
Då har du ett väl valt nyhetsflöde. Att även stora etablerade mediahus och kända profiler fallerade grovt rapporteras här i Café:
http://www.cafe.se/svensk-media-falska-uppgifter-terrorattacken-i-stockholm/
”Idag vet vi att det mesta media rapporterade om, förutom det fruktansvärda på Drottninggatan, var falska rykten.”
och här av Mediebruset:
https://mediebruset.nu/2017/04/polisen-och-stockholmarna-holl-huvudet-kallt-medan-medierna-spred-rykten/
”Antingen är man, som Sveriges Radio var
igår, med några få undantag en kanal för information och lugn. Eller så
gör man som Aftonbladet, SVT, Expressen och DN: tävlar om att först
sprida alla sensationella påståenden och gör sig till själva motorn i
ryktesspridningen – vilket piskar upp panik helt i onödan.”
Jag citerar Virtanen som jag tycker beskriver situationen mycket bra, ”Såhär: Om två eller tre personer som förefaller oberoende av varandra kontaktar en redaktion och påstår sig vara vittnen till skottlossning, då vore det direkt oansvarigt att inte publicera uppgiften i kritiskt läge (…) Medierna bidrog till att många av oss i närheten blev onödigt rädda.
Men jag föredrar det framför att medierna duktigt dubbel- och trippelkollar en uppgift medan jag promenerar rakt in i en svärm av kulor.”
Tänk OM det hade stämt att det faktiskt var någon som utförde en attack även på Fridhemsplan, hur många hade då inte hamnat rätt in i det i och med att man skulle utrymma city? Nu var det lyckligtvis inte det, och jag tror ingen har tagit fysisk skada (mer än onödig uppskrämdhet) i efterhand av att de obekräftade ryktena publicerades. Men om man inte hade publicerat och det faktiskt hade hänt något där, ja då tror jag risken för skador hade varit större. I en krissituation som denna tror jag hållningen att ”människor får absolut inte bli rädda” är fel, bättre att folk är uppmärksamma och ”på tårna” än att gå på som vanligt.
Virtanens krönika: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/Xmveo/jag-var-fast-i-en-surrealistisk-verklig-mediemardrom