Slump och ”weird things”

Publicerat i Folkvett nr 2-3/1998.

Skeptical Inquirer, Committee for the Scientific Investigation of Claims of the Paranormal.

Den amerikanska skeptikerorganisationen CSICOP:s tidskrift Skeptical Inquirer innehåller mycket av intresse även för oss svenska skeptiker. I varje nummer behandlas ett större tema utförligt i ett par tre artiklar, medan huvuddelen av tidskriften tar upp (i USA) aktuella händelser. Till det kommer ett par fasta spalter, bl.a. en av den från Scientific American och talrika böcker välkände Martin Gardner och en fyllig debatt- och insändaravdelning, där även meningsmotståndarna får breda ut sig.

(Hur vanligt är det att skeptiker kommer till tals i den ”troende” pressen? Om det inte är vanligt, beror det på att vi inte går in i debatten, och om så är fallet, bör vi göra det? I det senaste numret av Slagrutan finns det faktiskt ett par sidor med skeptiskt material, vilket är så mycket märkligare som det ordinarie innehållet är torftigare än det varit någon gång under senare år.)

Det aktuella numret av Skeptical Inquirer har tre längre artiklar om sannolikhet och sammanträffanden. Kemiprofessorn Bruce Martin visar att det är stor sannolikhet för att osannolika händelser ska inträffa ofta. Det är vår svaga förmåga att räkna som gör att vi tycker det är konstigt att det i en skolklass på 23 elever finns två som är födda på samma datum, när oddsen för detta i själva verket är över 50%. Och vår troligen medfödda tendens att söka och finna mönster tillsammans med vår omedvetna föreställning om att slumpen skulle ha någon sorts minne gör att vi ständigt förundras över ”osannolika händelser” som att talet pi inom de första 100 decimalerna har en följd av 8 tal där vartannat är udda och vartannat är jämnt, förutom att det i samma 100 decimaler finns 5 jämna i följd två gånger, 6 udda i följd en gång, 8 udda i följd två gånger och 10 jämna tal i följd en gång. Professor Martin skapar till och med med hjälp av pi en övertygande aktiekurva av den typ som kallas ”head and shoulders top”.

I en annan artikel diskuteras numerologi, alltså sysslandet med att leta fram siffer- och talsamband i pyramider, böcker eller historiska skeenden. Ett kanske typiskt exempel är mannen som gräver fram ett – för honom – häpnadsväckande antal 57-or ur den amerikanska historien. Ett besläktat fall är den flitige israelen som hittat kodade meddelanden i Bibeln genom att låta en snabb, tålmodig och helkorkad dator läsa den på kors och tvärs, vilket också tagits upp och behandlats i ett tidigare nummer (nov/dec 1997) av Skeptical Inquirer. Boken om detta togs emot med öppna armar av många kristna och recenserades högaktningsfullt i DN när den kom ut på svenska.

(Det är lätt att komma in på sidospår när man läser Skeptical Inquirer.)

I en tredje artikel diskuteras människans oförmåga och ovilja att undvika stora risker och hennes benägenhet att omsorgsfullt undvika sådant som knappt innebär någon risk alls. Författaren tar som exempel kvinnan som låter sitt lilla barn leka utan säkerhetsbälte i bilens framsäte på väg till köpcentret för att vid framkomsten hålla hårt i barnet av fruktan för kidnappare och kontrasterar vår omsorg om flygsäkerheten med vårt kallsinne när det gäller att förebygga cykel- och motorcykelolyckor.

Andra artiklar tar upp frågor som varför folk tror på ”weird things” (konstiga saker) och varför de faktiskt kan förväntas göra det, då de uppmanas att tro på ännu mer fantastiska utsagor från vetenskapen och religionen.

Skeptical Inquirer sysslar naturligtvis främst med amerikanska förhållanden, men den är i det närmaste oumbärlig både för den som av ideologiska skäl tycker att en skeptisk hållning är den rätta och för oss som tycker att den gör tillvaron något begripligare och mycket mer underhållande.

Niels Hovmöller