Ledare: Hundra nummer av envishet
DU HÅLLER I DIN HAND det hundrade numret av Folkvett.
Folkvett är ingen anhängare av talmagi. Vi är fullt medvetna om att talet 10 är en godtycklig bas för ett talsystem.
Med andra rimliga val av talsystem hade vi fått vänta till nummer 128 eller 144 innan vi kunde ”fira jämnt”. Men vi är också (ibland) rätt pragmatiska. Därför drar vi gärna nytta av detta jubileum till att göra några reflektioner om nyttan av att så envetet argumentera för vetenskapen.
Värdet av det vi gör ifrågasätts ibland även av dem som inte har några invändningar mot vad vi har att säga i sak.
Så här brukar det heta: “Det är ingen mening att argumentera som ni gör. De som tror på pseudovetenskapen låter sig ändå inte övertygas med sakargument.” Detta argument bygger på premissen att det enda som skulle kunna ge mening åt det vi gör är att övertyga personer med en motsatt uppfattning. Vi vill hävda att den premissen är felaktig. Det vi eftersträvar är nämligen i huvudsak något helt annat som är i högsta grad meningsfullt: att förse dem som ännu inte har tagit ställning med den information de behöver för att kunna göra det.
Och sådan information behöver vi alla. Ingen av oss kan utan vidare veta om den senaste örtmedicinen är verksam eller om en arkeoastronomisk tolkning av ett fornfynd håller måttet. För detta behövs tillgång till välunderbyggd information.
Detta kan även gälla företeelser som de flesta av Folkvetts läsare är välinformerade om. Många ställer sig till exempel undrande inför slagrutan. De vet inte om de ska tro att den fungerar. Å ena sidan verkar det som om rutgängare är rätt bra på att hitta vatten. Men å andra sidan är det svårt att förstå hur anordningen kan fungera. Det är likadant med homeopati. Många känner någon som verkar ha mått bra av homeopatisk behandling, men är samtidigt skeptiska eftersom det verkar vara ”för mycket hokus pokus”.
Detta är en sund inställning. Man ska inte avfärda det som verkar egendomligt bara därför att man saknar en bra förklaring. För ett välgrundat ställningstagande behövs betydligt mer information. Folkvetts trogna läsare vet att slagrutan ger utslag tack vare rutgängarens förväntningar och att homeopatiska medel har placebo-effekter. Det är på grundval av bland annat denna information som man bör ta ställning.
Vi har aldrig tagit det som vår uppgift att ”omvända” dem som redan är starkt övertygade om till exempel homeopatins eller slagrutors förträfflighet. Däremot ser vi det som vår uppgift att förse dem som vill ha fakta innan de tar ställning med den information de behöver.
Någon illusion om att kunna ”utrota” vanföreställningar har vi inte. Det vore illusoriskt och på gränsen till totalitärt. Bildningssträvanden handlar om att ge människor tillgång till bästa möjliga information och tankeredskap.
Det är stort nog, och därför arbetar vi oförtrutet vidare.