Vetenskap och folkbildning i Pride

Maria Berglund rapporterar från sommarens Pridefestival i Stockholm.

Under Prideveckan håller föreningar, organisationer och privatpersoner i programpunkter som handlar om HBTQ-frågor (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Festivalen avslutas på lördagen med Prideparaden, ett arrangemang där uppemot 50 000 brukar delta, ofta med närmare en halv miljon åskådare. I år deltog VoF för första gången.

Vi hade tre programpunkter i Pride House. Den första var en panel med mig, Felicia Gilljam och Frida Walström från Skepchick.se och Jonatan Hedborg som moderator. Vi diskuterade feminism, vetenskap i allmänhet och genusforskning i synnerhet, och hur dessa kan förhålla sig till varandra utan att vare sig de vetenskapliga principerna eller kampen för ett bättre samhälle urvattnas.

Dagen därpå föreläste jag på temat ”Elchocker, Oidipus och Gud”, om hur pseudovetenskapliga behandlingar har använts genom psykoterapins och psykiatrins historia för att försöka göra homo- och bisexuella människor heterosexuella. Ofta fick det allvarliga konsekvenser för de som behandlades. 50–60 personer satt i publiken och många fick vända då de inte fick plats. Vi hade även en programpunkt som hette ”Häng med en forskare”, där jag, Sven Ove Hansson, Hanno Essén och Christine Öberg fanns tillgängliga för att diskutera frågor inom våra respektive ämnesområden. Vi hade många givande diskussioner med de nyfikna som tittade förbi och vi delade ut information om föreningen och HBTQ-relaterade ämnen.

I paraden gick vi tillsammans med Humanisterna och UngHum: totalt var vi ca 30 deltagare. Pride är ett sammanhang som man nog inte, historiskt sett, förknippar med Vetenskap och Folkbildning. Orsaken till att vi deltog var att popularisering av vetenskapoch granskandet av pseudovetenskap även är relevanta när det gäller HBTQ- och genusfrågor. Många gånger har rent hittepå använts för att göra HBTQ-personer illa. Det har gällt allt från att killar skulle bli bögar av att leka med dockor och att barn skulle må psykiskt dåligt av att ha homo-/bisexuella föräldrar, till mer extrema idéer om att de homosexuella låg bakom Förintelsen i Nazityskland.

Det är också viktigt att vi tar ansvar för att diskutera vad som är god och dålig vetenskap när det gäller humaniora, exempelvis genusvetenskap, som är ständigt aktuell i HBTQ- sammanhang. Jag tycker att vi inte ska vara rädda för att delta i diskussioner rörande samhällsfrågor där det förekommer missuppfattningar, pseudovetenskap och ogrundat tyckande baserat på lösa antaganden. Därför kommer vi att medverka i Pride även nästa år, förhoppningsvis med ännu fler programpunkter och deltagare i paraden.