Svåra missförhållanden i Göteborgspsykiatrin

Se även:
Tillhörande pressrelease
Ledare Folkvett 2021-2

Artikel:

Freuds pseudovetenskap levande i Göteborgs psykiatri

På en av de största psykiatriska klinikerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har Freuds pseudovetenskapliga lära stort inflytande. Patienter får inte den evidensbaserade psykoterapi som de borde få. Kliniken ger en utbildning i psykoterapi där man undervisar i Freuds psykoanalys. Chefer får handledning av en psykoanalytiker och ingår i ett psykoanalytiskt nätverk.

Kliniken kallas verksamhetsområde Psykiatri Affektiva och den utgör mer än en tredjedel av psykiatrin i Göteborg. Det finns över 350 anställda utspridda på olika enheter i Göteborg och några kranskommuner. Både öppen- och slutenvård ingår. Depression och ångestsyndrom är stora diagnosgrupper. Man ansvarar för de patienter med depression och ångestsyndrom som har så pass allvarlig sjukdom att de inte kan tas omhand i primärvården. Också neuropsykiatriska funktionshinder, bipolär sjukdom, ätstörningar och personlighetssyndrom behandlas på enheter som tillhör verksamhetsområdet.

Psykodynamisk terapi har en mycket stark ställning i Göteborg generellt, men kanske särskilt inom Psykiatri Affektiva. Många patienter på kliniken får traditionell psykodynamisk terapi med rötter i den freudianska läran i stället för sådan psykoterapi de bör ha enligt nationella och regionala riktlinjer. Hur många patienter det rör sig om finns det inga siffror på, men chefen för Psykiatri Affektiva, Mathias Alvidius, medger att verksamheten behöver ställas om. Det har uppenbarligen inte skett under hans företrädares tid och när han talar om en omställning våren 2021 är kliniken väldigt sent ute.

Redan 2004 och 2005 publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, forskningsöversikter om behandling för depression respektive ångestsyndrom. Rapporterna visade att det fanns forskningsstöd för att behandla depression med beteendeterapi, kognitiv terapi och olika kombinationer av dessa. Vid ångestsyndrom fanns det evidens för kognitiv beteendeterapi och exponering, det vill säga professionellt ledd träning där patienterna utsätter sig för de ångestframkallande situationerna.

2010 utfärdade Socialstyrelsen för första gången riktlinjer för vård av patienter med depression och ångestsyndrom. I riktlinjerna slogs fast att kognitiv beteendeterapi, KBT, skulle vara ett förstahandsalternativ för stora patientgrupper. 2017 gav Socialstyrelsen ut reviderade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. De starka rekommendationerna för KBT kvarstod. Västra Götalandsregionens egna riktlinjer är samstämmiga med de nationella. Även när det gäller andra diagnoser än depression och ångestsyndrom är forskningsstödet för psykodynamisk terapi svagt.

Låt oss ett ögonblick begrunda vad det betyder att patienter inte får den psykoterapi med forskningsstöd som nationella riktlinjer rekommenderar. För att behandlingen ska hjälpa måste rätt patient få rätt behandling, men inte ens då fungerar psykoterapi för alla patienter. Dock är det fler patienter som blir hjälpta av terapier med pålitligt forskningsstöd. För den enskilda patienten kan det till exempel betyda skillnaden mellan ett liv med ångest som är fullständigt ödeläggande och ett liv med ångest som går att hantera, det vill säga ett liv med arbete och gemenskap med andra människor.

Det finns nyare former av psykodynamisk terapi som har fjärmat sig från det freudianska arvet och som i allmänhet har något bättre evidens än den ursprungliga formen. Men traditionell psykodynamisk terapi är i grund och botten en variant av psykoanalys. Både psykoanalys och traditionell psykodynamisk terapi går ut på att göra omedvetet material medvetet. Företrädarna anser att det är omedvetna föreställningar som genererar patienternas symtom och att när dessa föreställningar blir medvetna kommer symtomen att försvinna. Insikterna i det omedvetna förväntas patienterna få genom tolkningar som terapeuten för fram. Det finns vissa formmässiga skillnader mellan psykoanalys och psykodynamisk terapi. En psykoanalys är till exempel längre och behandlarens förhållningssätt mer passivt och neutralt iakttagande än i psykodynamisk terapi.

Freud ansåg att orsakerna till psykisk sjukdom nästan uteslutande var av sexuell natur. Betoningen på sexualitet är mindre i dagens psykoanalys och psykodynamiska terapi. I stället är ett huvudtema att psykisk sjukdom uppstår på grund av brister i föräldrars omsorger och uppfostran. Men de grundläggande idéerna om verkningsmekanismer via det omedvetna är fortfarande freudianska.

Det empiriska stöd som Freud publicerade som grund för sin behandlingsmetod var fallbeskrivningar. De uppfyller inte några av dagens krav på pålitliga forskningsresultat. Dessutom har den kritiska granskningen av hans fallbeskrivningar skadat hans trovärdighet svårt. Det han påstod om patienter är i flera fall inte med sanningen överensstämmande. Ändå undervisar man fortfarande idag i hans lära inom Göteborgs psykiatri.

Den här artikeln har en lång bakgrundshistoria. Från hösten 2018 till våren 2020 arbetade jag med boken Freuds sista suck som till stor del handlar om vilken typ av psykoterapi som har forskningsstöd. Under arbetet fick jag flera gånger från oberoende källor höra att det fanns en gruppering trogna anhängare runt psykoanalytikern Per Magnus Johansson i Göteborg. Anhängarna sades ha inflytelserika positioner inom psykiatrin och de verkade för att gynna psykodynamisk terapi. Problemet för mig var att ingen ville berätta i en intervju om det här, inte ens anonymt. Det ansågs ha vissa risker att öppet dela information som kunde vara negativ för Per Magnus Johansson och hans nätverk. Det jag hörde var bara rykten. Men när boken väl hade kommit ut hösten 2020 fick jag information som ledde mig framåt. Nu stod det klart att nätverket består av chefer och personer på andra positioner inom verksamhetsområde Psykiatri Affektiva. Flera får chefshandledning av Per Magnus Johansson och de är på sin fritid aktiva i redaktionen för den psykoanalytiska tidskriften Arche där Per Magnus Johansson är redaktör och ansvarig utgivare. Jag började göra research om Freudianska Föreningen i Göteborg som ger ut Arche och jag begärde ut allmänna handlingar från Västra Götalandsregionen för att få upplysningar.

Freudiansk lära på utbildning i psykoterapi

Verksamhetsområde Psykiatri Affektiva ger grundläggande psykoterapiutbildningar. Framför allt är det läkare som håller på att specialisera sig i psykiatri som går dem. 2019-2020 gavs en sådan utbildning över tre terminer. Under samma period gavs en utbildning över fyra terminer för andra yrkeskategorier inom psykiatrin som sjuksköterskor, kuratorer, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. 2021 har en ny utbildning för läkare som specialiserar sig börjat och ytterligare en utbildning för sjuksköterskor med flera planeras. Utbildningarna har en KBT-del och en del som gäller psykodynamisk terapi.

En viss förnyelse av litteratur och föreläsningar sker med tiden. De följande reflektionerna är baserade på litteraturlistan för utbildningen för sjuksköterskor med flera 2019-2020 och det som gäller psykodynamisk terapi. Här är det som om modern psykoterapiforskning inte existerar.

Psykoanalytikern Per Magnus Johansson är lärare på utbildningarna. Det är också psykologen Mats Leffler som är chef på Psykiatrimottagning Gamlestaden, en av enheterna inom Psykiatri Affektiva. Mats Lefflers hängivna intresse för psykoanalys är tydligt på flera sätt. På sin fritid är han biträdande redaktör för den psykoanalytiska tidskriften Arche. (https://www.arche.se/ 2021-05-09.) Mats Leffler är också en av flera regionanställda psykiatrichefer som får skattefinansierad handledning av Per Magnus Johansson. Bland de psykologer som Mats Leffler chefar över råder en massiv övervikt av dem med traditionell psykodynamisk inriktning.

Mats Lefflers tänkande kommer till tydligt uttryck i ett kompendium som han är författare till och som används i undervisningen på de grundläggande psykoterapiutbildningarna som ges av Psykiatri Affektiva. Kompendiet heter Den psykoanalytiska tekniken. Mats Leffler börjar med att slå fast att ”den psykodynamiska tekniken har sin grund i den metod Freud utarbetade”. Han fortsätter med en redogörelse för fallet Anna O, en 21-årig kvinna som Freuds kollega Josef Breuer behandlade 1880-1882. Anna O har gått till medicinhistorien som den patient vars behandling utgör psykoanalysens födelse. Hon led av en rik flora av symtom, bland annat språk- och synstörningar, förlamningar, hallucinationer och sömnproblem. Josef Breuer utvecklade en samtalskur när han behandlade Anna O och denna metod använde sedan Freud som utgångspunkt för att skapa psykoanalysen. Breuer ansåg att Anna O:s symtom hade en form av symboliska innebörder relaterade till specifika minnen. Hon berättade för honom om sina hallucinationer och var och en av dem härledde Breuer till en ursprungssituation. Mats Leffler skriver: ”Genom att patienten i tur och ordning kunde gå igenom varje minne under en temporär försämringsperiod kunde hon till slut befrias helt från sina neurotiska symptom.” Detta är inte sant. Anna O hette i verkligheten Bertha Pappenheim och omkring 1970 lyckades forskaren Henri Ellenberger genom ihärdigt detektivarbete uppdaga vad som faktiskt hände henne. Han fick fram dokument som visade att några av de symtom hon enligt Breuer hade haft visserligen hade försvunnit, men många av dem kvarstod. Hon var fortfarande svårt sjuk efter Breuers samtalskur. Hon var också beroende av morfin och sömnmedlet kloralhydrat som bland andra Breuer hade gett henne. Det finns bevarade brev som visar att både Breuer och Freud var fullt medvetna om hur sjuk Bertha Pappenheim var efter Breuers behandling. Ändå påstod de båda läkarna i boken Studier i hysteri från 1895 att Breuers samtalskur hade botat henne.

Det här är inte enda gången Freud far med osanning. Det finns flera dokumenterade fall som gäller hans egna patienter. Mest känd är Vargmannen som Freud påstod att han botat med psykoanalys, men som var psykiskt sjuk under hela sitt liv. (För utförliga beskrivningar av fallen Anna O, Vargmannen och andra av Freuds patienter se min bok Freuds sista suck från 2020.)
Det finns ingen evidens bakom påståendena om att patienten Anna O blev frisk genom en samtalskur. Även mycket annat i kurslitteraturen på Psykiatri Affektivas psykoterapiutbildningar saknar evidensbas och har ålderdomlig karaktär. Ett exempel är Freuds text Sorg och melankoli från 1917. Ett annat exempel är en spekulativ artikel från 1942 av psykoanalytikern Helene Deutsch med titeln Några former av känslomässig störning och deras förbindelse till schizofreni. I en introduktion till artikeln skriver Mats Leffler att den kvinnliga naturen enligt Deutsch utmärks av masochism, narcissism och passivitet. ”Passiviteten ska här uppfattas snarast som en receptivitet knuten till de kvinnliga könsorganen och det heterosexuella samlaget. Masochismen är huvudsakligen associerad till det lidande som kvinnan på grund av sin biologi måste utstå för att vinna lust – menstruationen, deflorationen, barnafödandet …”
På litteraturlistan finns också flera artiklar av Per Magnus Johansson publicerade i Arche. En heter Postmodern kärlek och har idéhistorisk karaktär. Det finns ingen anknytning till psykiatri i denna text. En annan artikel av liknande karaktär heter Psykoanalys och exil.

Psykoanalytikern Per Magnus Johansson

I det psykoanalytiska nätverket av chefer och andra personer inom Göteborgs psykiatri är Per Magnus Johansson centralfigur. Nätverket runt honom har existerat i många år. Personer i nätverket har bytts ut efter hand och några har bytt roller, men själva nätverket har bestått och Per Magnus Johansson har hela tiden stått i centrum. För att få en bild av hans verksamhet kan man gå till webbplatsen permagnusjohansson.com och ladda ner hans CV på 49 sidor. Den första noteringen i CV:t om att Per Magnus Johansson handleder chefer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är från 2009, men redan 1997 bildade han Freudianska föreningen i Göteborg. Här är han själv ordförande. Han föreläser ofta själv på föreningens arrangemang, introducerar andra föreläsare och leder anslutande diskussioner. Han är som nämnts redaktör för föreningens psykoanalytiska tidskrift Arche. Föreningen håller ett söndagsseminarium som man kan få delta i om man anmäler sig till Per Magnus Johansson som också är seminarieledare. Seminariedeltagare måste förbinda sig att ha åtminstone en 75-procentig närvaro.

Per Magnus Johanssons är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, docent i idé- och lärdomshistoria och utbildad i psykoanalys i Paris under åren 1980-2020. Han har varit privatpraktiserande psykoanalytiker i 30 år. Meriterna är imponerande på det psykoanalytiska och idéhistoriska området, men för uppdragen inom psykiatrin och som lärare på psykoterapiutbildningar är Per Magnus Johansson undermeriterad. Han har ingen utbildning för chefshandledning och inte heller någon formell utbildning i att handleda psykoterapeuter. På Göteborgs universitetet är han lärare med kursansvar för kurser i psykoterapi. Det är brukligt att lärare med kursansvar är disputerade inom området, men Per Magnus Johansson har inga meriter i psykoterapiforskning. Psykoanalysen som han har förkovrat sig i tillhör inte de metoder som har vetenskapligt stöd och kan tillämpas inom sjukvården.

Genom sina uppdrag sedan 1990-talet på Göteborgs universitet har Per Magnus Johansson stort inflytande inom psykiatrin. Han är lärare på utbildningarna för psykologer och psykoterapeuter och har en tongivande roll när det gäller undervisning i psykodynamisk terapi. Han har kursansvar för flera delmoment, bland annat Freudkurser, specialkurser i psykoanalytisk teknik och en kurs om fransk psykoanalys.

Det finns tydligt ovetenskapligt psykoanalytiskt innehåll på psykoterapeututbildningen med psykodynamisk inriktning på Göteborgs universitet. (För en ingående granskning se Freuds sista suck.) Man skulle kunna tänka sig att universitetet kastade ut det ovetenskapliga utbildningsinnehållet och att den freudianska läran därmed efter hand växlades ut från psykiatrin. Men detta har hittills inte hänt. I stället utbildas ständigt nya generationer i Freuds pseudovetenskap.

Per Magnus Johanssons aktivitet som föreläsare och skribent är omfattande och ämnena är mångfaldiga. Han föreläser inom sjukvården och syns och hörs också i en mängd kulturella sammanhang. Detta redogör han för in i minsta detalj i sitt CV, vilket gör att det blir ett extremt långt dokument.

Svar från ansvarig chef

Mathias Alvidius är chef för verksamhetsområde Psykiatri Affektiva och har därmed ett övergripande ansvar för de behandlingar som ges, för utbildningarna i grundläggande psykoterapi och för att chefer får handledning av Per Magnus Johansson. Mathias Alvidius ingår själv i kretsen kring den psykoanalytiska tidskriften Arche, han är medlem av redaktionskommittén (https://www.arche.se/ 2021-05-09) och han får också själv handledning av Per Magnus Johansson.

Vid en intervju den 28 april 2021 och i en efterföljande mailväxling får jag möjlighet att ställa frågor om behandlingar, utbildningar och handledning. Mathias Alvidius framhåller att han visserligen formellt fortfarande ingår i redaktionen för Arche, men han har inte utfört något aktivt arbete i redaktionen eller bidragit innehållsligt till tidskriften på flera år. Han menar också att Arche huvudsakligen är en kulturtidskrift även om den har psykoanalytiska inslag.

Mathias Alvidius säger att det behövs en omställning inom verksamhetsområde Psykiatri Affektiva mot att i högre grad ge insatser med evidens. Han nämner att man behöver vara följsam till de riktlinjer som finns nationellt och regionalt. Han hänvisar också till det omfattande generella arbete som pågår för att svensk sjukvård i högre grad ska arbeta evidensbaserat. Det kallas nationellt system för kunskapsstyrning. Jag frågar vad han själv gör som chef för att en omställning ska komma till stånd.

– Jag har tillsatt en arbetsgrupp med ett antal personer som har utbildning i eller intresse för KBT. Jag har bett dem förse mig med goda idéer och uppslag om hur vi kan göra för att åstadkomma den här kulturresan, säger Mathias Alvidius.

Han har också uppmanat chefer att vid rekrytering söka efter personer med i första hand KBT-utbildning och KBT-erfarenhet och i andra hand med intresse för KBT. Han framhåller också att delar av verksamheten redan har ställt om. Ett exempel är vården för ätstörningar. Men han är medveten om att omställningen kan stöta på motstånd.

– Jag kan ha respekt för att vissa chefer kan uppleva det som jag kallar en kulturresa som utmanande, men det är ju mitt ansvar att se till att vi gör den resan och vill man absolut inte vara med, vilket jag har respekt för, då kanske man ska närma sig slutsatsen att man yrkesmässigt inte är på rätt plats, säger Mathias Alvidius.

Jag frågar om det kan bli aktuellt att omskola terapeuter med psykodynamisk inriktning.

– Ska man långsiktigt ha en framtid som medarbetare hos oss så måste man kunna ge vårdinsatser som verksamheten är i behov av för att kunna ge god vård till patienterna. Om man inte kan göra det så behöver vi ju utbilda personer och om man inte vill utbilda sig, så är det naturligtvis en fråga för oss som arbetsgivare att fortlöpande ha en dialog med den medarbetaren. Men det är inte och kan aldrig vara i en offentligt finansierad verksamhet fritt valt arbete, utan det är ju till syvende och sist verksamheten som måste bestämma vilken vård vi ska ge, säger Mathias Alvidius.

På det här området förutser Mathias Alvidius svårigheter. Han menar att det kanske inte är så svårt att skicka folk på utbildning. Det svåra är att se till att nya kunskaper får genomslag i det arbete med patienter som de omskolade ska utföra.

Säkert finns det de som tvivlar på att en omställning kommer till stånd inom Psykiatri Affektiva. Varför skulle det hända nu när det inte hänt på så länge? Framtiden kommer att utvisa hur det går med förändringsarbetet och det finns anledning för mig att återkomma till ämnet.

I den psykodynamiska delen av verksamhetsområdets grundläggande utbildningar i psykoterapi ligger stor tonvikt på Freuds lära. Jag frågar Mathias Alvidius varför. Han påpekar att utbildningsdelen inte exklusivt fokuserar på Freuds originallära, men i den mån den finns med menar han att det är motiverat.

– För att förstå senare utveckling inom samma teori finns det en vetenskapshistorisk poäng att se varifrån den emanerar. Sedan tänker jag mig också att relativt stora delar av det tankegods som kännetecknar psykodynamisk psykoterapi på många sätt är konsistent över tid, säger Mathias Alvidius.

Det osanna påståendet att Anna O skulle ha blivit frisk genom Breuers behandling anser Mathias Alvidius ska rättas till.

– Är det inte sant så ska det naturligtvis korrigeras. Det ska naturligtvis vara korrekt information som ges på en utbildning.

Han vill också framhålla att det inte är ett huvudsyfte med utbildningen att de som går den själva ska ge psykoterapi. Den ska ge en orientering i psykoterapi och göra det möjligt för kursdeltagarna att genomföra vanliga samtal med patienter med högre kvalitet.

Mathias Alvidius säger som nämnts att Psykiatri Affektiva behöver ställa om verksamheten för att i högre grad börja ge evidensbaserade behandlingar. Jag frågar om det då inte vore lämpligt att kursinnehållet på den grundläggande psykoterapiutbildningen också genomgående hade forskningsstöd.

– Jag är inte alls främmande för att man kan och kanske ska se över innehållet i de här utbildningarna utifrån hur evidensläget ser ut. Det finns ju klen evidens om man ska vara rättfram för psykodynamisk psykoterapi, med några undantag, om man tittar på de kunskapsöversikter som finns, säger Mathias Alvidius.

Mina sista frågor rör Per Magnus Johanssons handledning. Mathias Alvidius uppger att det för närvarande är fem eller sex chefer inom verksamhetsområdet som får sådan handledning.
– Man uppfattar att Per Magnus Johansson i chefsfrågor är en omdömesgill person som man har utbyte av att ha ett samtal med kring de frågor som är aktuella i chefsrollen, säger Mathias Alvidius.

Jag frågar vad som är poängen för honom själv med handledningen hos Per Magnus Johansson.

– Jag uppfattar att jag tillsammans med honom kan reflektera över frågor och utmaningar som jag har i egenskap av chef. Sedan är det självfallet jag själv som bestämmer vad jag ska tänka och vad jag ska göra, svarar Mathias Alvidius.

Han framhåller att psykoanalys inte har någon plats i svensk psykiatri, dels för att den inte har någon evidens och dels för att det är en mycket kostsam behandling.

När Per Magnus Johansson handleder chefer inom Psykiatri Affektiva gör han det genom sitt aktiebolag och jag har några specifika frågor som gäller hans fakturering för chefshandledningen. Det förefaller mig som att verksamhetsområde Psykiatri Affektiva är iögonfallande toleranta mot Per Magnus Johansson. Har tar mer betalt än han ska enligt avtal, fakturor kommer för sent och hans företag är inte upphandlat för chefshandledning, bara för handledning av psykoterapeuter. Eftersom frågorna är på detaljnivå kommer vi överens om att Mathias Alvidius ska besvara dem per e-mail. Han behöver kolla upp några saker.

Det dröjer ett tag, men den 10 maj kommer Mathias Alvidius svar. Den första frågan gäller att Per Magnus Johansson fakturerar 1540 kronor per timme för handledning fast det ska vara 1400 enligt hans avtal med Västra Götalandsregionen. Den lägre summan gäller eftersom han inte har formell handledarutbildning. Mathias Alvidius svarar att det här är ett fel som verkar ha uppstått i samband med att en medarbetare som skötte administration av handledning gick i pension. Alvidius skriver: ”För din kännedom kommer vi framgent tillse att arvoderad summa är i överensstämmelse med avtal.”

Nästa fråga rör att vissa fakturor är väldigt försenade. Enligt Västra Götalandsregionens regler ska de inte betalas om de kommer mer än ett halvår i efterskott. Denna tidsgräns håller inte Per Magnus Johansson. Även detta ska rättas till skriver Alvidius: ”Sena fakturor har varit uppe för diskussion tidigare och den återkoppling som verksamheten har erhållit av sjukhusets ekonomifunktion är att dessa fakturor ska betalas. För att säkerställa att inga fel begås här har frågan åter aktualiserats med ekonomifunktionen på sjukhuset.”

Sista frågan handlar om att Per Magnus Johansson inte har något avtal med Västra Götalandsregionen för chefshandledning. Att det krävs ett särskilt avtal för detta kände Alvidius inte till innan jag upplyste honom om det. Han skriver: ”Det har historiskt inte varit känt att det finns en separat lista med upphandlade handledare för chefer.” Men hädanefter kommer verksamhetsområdet att anlita rätt personer för chefshandledning. Jag ber om ett förtydligande. Vad betyder det här för Per Magnus Johanssons del? Svaret är att hans kontrakt med verksamhetsområdet inte kommer att förnyas. 2022 är det, enligt Mathias Alvidius, slut med Per Magnus Johanssons handledning av chefer inom Psykiatri Affektiva. Det är tydligt att min granskning har fått följder. En väsentlig del av det psykoanalytiska nätverkets aktiviteter ska inte längre bedrivas, i alla fall inte på skattebetalarnas bekostnad.

Charlotta Sjöstedt

Källor:
Intervju med Mathias Alvidius, chef för verksamhetsområde Psykiatri Affektiva, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Behandling av depressionssjukdomar, volym 1-3. En systematisk litteraturöversikt, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 166/1-3
Behandling av ångestsyndrom, volym 1-2. En systematisk litteraturöversikt, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2005. SBU-rapport nr 171/1-2
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen, 2010
Nationella riktlinjer – Vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen, 2017
Freuds sista suck – Idéstrider och andra hinder för psykiatrins utveckling, Charlotta Sjöstedt, 2020
Litteraturlista och andra handlingar kopplade till en grundläggande utbildning i psykoterapi som gavs av verksamhetsområde Psykiatri Affektiva 2019-2020
Per Magnus Johansson AB:s avtal med Västra Götalandsregionen och andra handlingar kopplade till upphandling av handledning för psykoterapeuter och handledning av chefer
Fakturor för handledning från Per Magnus Johansson AB till Västra Götalandsregionen
Hemsidan https://www.arche.se/ 2021-05-09
Hemsidan https://permagnusjohansson.com/ och Per Magnus Johanssons CV från 2020-12-05

Ledare Folkvett 2021-2

Stockholm 2021-05-30

Välkommen att ta del av årets andra nummer av Folkvett. De sista raderna skrivs dagen efter att 2020 års folkbildare, Åsa Wikforss och Fri Tanke förlag tagit emot sina välförtjänta hyllningar vid en direktstreamad ceremoni i samband med VoF:s årsmöte. Detta arrangemang var också början på ett mer högtidligt förhållningssätt till utmärkelsen. Folkbildarpriset är mycket uppskattat och når stor massmedial spridning. Vi har därför höjt våra ambitioner att ge prisutdelningen den värdiga inramning som pristagarna förtjänar.

Detta Folkvett har fått en tydlig vinkling mot psykologi. Föreningen har de senaste åren vid flera tillfällen uppmärksammat att detta är ett område där pseudovetenskap och kvacksalveri frodas. Vi har skrivit debattartiklar om en reglering av psykologisk behandling och vi har bidragit till att rena skojare avslöjats.

Denna gång har vi riktat ljuset mot vad som sker inom den etablerade vården, i detta fall psykiatrin i Göteborg. Vetenskapsjournalisten och författaren Charlotta Sjöstedt kom förra året ut med en uppmärksammad bok – ”Freuds sista suck” – där hon kunde visa att man på Göteborgs Universitet utbildade blivande psykologer och psykoterapeuter i mycket gamla, förlegade psykoanalytiska teorier. Hon konstaterade också att det tycktes vara oerhört svårt för många vårdsökande i Västra Götalandsregionen att få tillgång till den evidensbaserade psykologiska behandling som Socialstyrelsen sedan länge rekommenderat.

I detta nummer har Charlotta Sjöstedt bidragit med en artikel som är lite ovanlig för vår tidning: ett grävande reportage. Genom idog research visar hon att avsevärda delar av ledningen inom en av Göteborgspsykiatrins största enheter ingår, eller har ingått i ett psykoanalytiskt nätverk och att detta kan förklara varför man har en frapperande brist på psykologer och psykoterapeuter som kan evidensbaserade behandlingar. Det är rimligt att anta att man av ideologiska skäl har underlåtit att anställa personal som har god kompetens. Vad detta kan ha inneburit i mänskligt lidande för tusentals patienter är plågsamt att tänka på.

Hon kan också visa att detta nätverk har en tydlig koppling till en psykoanalytisk idéhistoriker och psykolog som trots mager kompetens i modern evidensbaserad behandling, har haft ett avsevärt inflytande över både chefer och utbildningar inom psykiatrin.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att situationen i Göteborg har varit bekant för VoF under lång tid. Vi har också kännedom om modiga visselblåsare som flera gånger förgäves försökt uppmärksamma bristerna, både internt och externt.

I Sjöstedts artikel intervjuas chefen för den berörda enheten och bekräftar utan omsvep de missförhållanden som påpekas. Han aviserar också stora förändringar inom organisationen med en omställning till evidensbaserad vård. Detta är, om det verkligen genomförs, utmärkt. Samtidigt kommer vi noggrant att följa utvecklingen. Att förändra en hel organisations kultur låter sig inte göras i en handvändning. Det är också tydligt att denne chef, trots att han i flera år känt till situationen, inte agerat tillräckligt på varningssignalerna.

Förutom detta grävande reportage hittar ni också en intressant artikel av psykologen Filip Bromberg om forskningen på psykedeliska preparat mot psykiska störningar, ett område som tidigare ansetts tabu. Sektspecialisten och psykologen Håkan Järvå, som nyligen utkom med boken “Radikalisering: vägen in i och ut ur extremism och fundamentalism”, ger oss tips om hur man kan hantera de som verkar helt oemottagliga för resonemang. Vi presenterar också en lång genomgång av i princip alla experimentella studier som gjorts på psykodynamisk terapi.