Metaanalys

Metaanalys, är en studie av vetenskapliga publikationer om en viss fråga. Syftet är att ta reda på var vetenskapen står för tillfället, vilka slutsatser som har högst evidens.

Det första man gör är att välja vilka studier som ska räknas, och det handlar både om ämnesavgränsning och krav på studiernas utformning. Man väljer till exempel ofta att göra en analys enbart av randomiserade studier. Sedan använder man sig av ett poängsystem och räknar fram ett slags genomsnitt av studiernas resultat. Alla studier som undersöks anses inte lika ”tunga”, utan resultaten viktas så att en stor studies (många försökspersoner etc.) resultat blir viktigare än en liten studies. Vid sammanvägningen kan man se om det går att få fram ett resultat som är bortanför den statistiska felmarginalen, och förhoppningsvis få fram en indikation på hur verkligheten ser ut att förhålla sig.

En metaanalys är mer pålitlig än en enskild studie

Om resultaten i de olika studierna skiljer sig kraftigt åt kan metaanalysens forskare titta närmare på detta och kanske få fram en ledtråd om varför. Eftersom metaanalysen är en sammanvägning av flera studier, är den oftast mer pålitlig än en vanlig studie. En viktig del av den vetenskapliga metoden är just att flera forskare oberoende av varandra kommer fram till liknande resultat vid likadana undersökningar. Men precis som vid annan forskning finns fortfarande risken för kognitiva bias (t.ex. publiceringsbias) och forskningsfusk.

Vidare läsning:

• Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) om Metaanalyser
• Bloggen Träningslära om olika typer av vetenskapliga texter
• Många fallgropar i metaanalyser, Läkemedelsvärlden, 2003-01-26