Årets förvillare 2022

Året förvillare 2022 är Expressen och Aftonbladet för blandning av spekulationer och fakta om sjukdomar

Utmärkelsen Årets förvillare 2022 tilldelas Expressen och Aftonbladet. De får utmärkelsen för hälsoartiklar om särskilt sköldkörteln och i synnerhet hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) där enskilda patienters fallhistorier ställs mot medicinska experters bedömningar.

Tidningsartiklar har gett stor uppmärksamhet åt patienthistorier som är förhållandevis ovanliga och där patienterna beskriver eller förespråkar specifika behandlingar eller livsstilsförändringar med tvivelaktig evidensbas. En av de intervjuade patienterna beskriver sig som fasteterapeut och är diplomerad av en entreprenör som tidigare utsetts till Årets förvillare. När mindre representativa patientfall ställs mot expertisens helhetssyn och tillgång till omfattande statistik uppstår en obalans som är svårbedömd för oinsatta läsare. Läsare med hypotyreos kan frestas att experimentera med sina behandlingar och därmed utsätta sig själva för risker. Det verkar som vissa journalister inte själva gjort källgranskning och rimlighetsbedömning eller ens läst tidningens egna expertintervjuer. Det är särskilt anmärkningsvärt att Expressens journalister inte konsulterar tidningens två utmärkta medicinjournalister som båda tidigare belönats med folkbildarpriset från Vetenskap och Folkbildning.

Det är djupt olyckligt att tidningar med så stort genomslag som Expressen och Aftonbladet ger utrymme för den här typen av anekdoter. Det är tydligt att man prioriterar sensationella historier framför att förmedla vad som är vetenskapligt belagt. Paradoxalt nog så förvärras det hela av att man ibland också publicerar artiklar som är vederhäftiga. Genom att blanda och ge på det här sättet blir det ytterst svårt att avgöra vilken information som går att lita på, säger Pontus Böckman, ordförande för Föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Om hypotyreos

Allvarlig hypotyreos med klar hormonbrist kräver behandling. En mycket stor andel av patienterna som får korrekt diagnos på hypotyreos upplever förbättring av standardbehandlingen. De ofta återkommande artiklarna om den många gånger diffusa symptombild som kan tyda på hypotyreos gör att många patienter lämnar prover för analys. Om analysen upprepas men inte kan bekräftas leder detta till besvikelse och krav på fler provanalyser. Mindre och ofta tillfälliga förändringar i blodproven övertolkas ibland och leder då tyvärr till felaktiga diagnoser och därmed onödig behandling. Emellertid förekommer flera av symptomen även vid andra sjukdomstillstånd. Det finns förvisso utrymme för förbättringar i sjukvården både för diagnostik och behandling och särskilt uppföljning av behandling som inte fungerar optimalt. Det är viktigt att förbättring baseras på systematisk forskning och inte på enstaka patienters fall historier och spekulationer om orsaker till förbättring.

Nota bene: Vi vill understryka att vi inte ifrågasätter de enskilda patienternas upplevelser av symtom eller förbättring. Dock kan det vara svårt att utifrån enskilda fall dra generella slutsatser om orsakssamband, särskilt när den medicinska dokumentationen är ofullständig. Ofta behövs en längre tids uppföljning för att säkerställa att förändringar inte berodde på tillfälligheter eller okända orsaker. Vissa patienters tolkningar av gynnsamma effekter av vattenfasta eller kostförändringar kan vara direkt kontraproduktiva för många patienter.

Exempel på artiklar med livsstilsråd som har tvivelaktig evidens:

Exempel på artiklar med balanserad information:

Referenser:

Hypotyreos – folksjukdom som ofta överbehandlas. Calissendorf, Läkartidningen 2019:
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2019/07/hypotyreos-folksjukdom-som-ofta-overbehandlas/

 

Vetenskap och Folkbildning